- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
474

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22 - Stenforskningens arbetsuppgifter, av f. d. byrådirektör Knut Bildmark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

senaste sekelskiftet. Då användes ännu sten av ganska
grova dimensioner. Skulle man göra en undersökning
av viktminskningen hos stenindustrins produkter för
byggnadsändamål så skulle man med säkerhet komma
till en vida högre procentsats än de nämnda 40 %.

Men även på detta område ha de minskade
dimensionerna — vilka naturligtvis avse minskade
tjocklekar hos de olika byggnadsdetalj erna, såsom
fasad-sten, golvplattor, trappsteg och bänkskivor etc. —
medfört nya problem av allehanda slag. När man
samtidigt betänker alla de frågor som efter hand uppstått
i samband med det gamla stenhuggerivrkets
successiva förvandling till industri — vilket ju hänger
samman med en efter hand och av olika anledningar
framtvingad maskindrift — är det inte svårt att förstå att
på detta område länge förelegat ett verkligt behov av
ett särskilt forsknings- och utredningsorgan. Ett
sådant organ har tillkommit genom inrättandet år 1946
av Stenindustrins forskningsinstitut.

En av de första åtgärder som institutets
interim-styrelse vidtog var helt naturligt att göra en
inventering av de frågor som institutet skulle syssla med.
På basis därav uppgjordes sedan en generalplan som
utarbetades av arbetsutskottet, varvid fil. dr Tor
Ha-german och ingenjör Gunnar Nyquist verksamt
deltogo.

Det är inte möjligt att räkna upp alla de spörsmål
som enligt planen skola behandlas. Det bör här räcka
med att redogöra för planens huvudsakliga innehåll.

A ena sidan ha vi intresseobjekten och å andra
sidan de undersökningar som dessa intresseobjekt skola
underkastas. Man har också försökt att skilja på
sådana frågor som äro av allmänt intresse och sådana
som närmast äro av för stenindustrin intern betydelse.
Det bör emellertid understrykas att gränsdragningen
mången gång är mycket svår att göra.

Intresseobjekten kunna uppdelas i följande fem
grupper.

En första grupp, som omfattar för stenindustrin
interna angelägenheter, avser stenförekomsters
bryt-värdhet, bergets brytbarhet och bergartens
bearbet-barhet.

En andra grupp, som också närmast är av internt
intresse, omfattar verktyg och redskap 111. 111. Hit
kan bland annat räknas den viktiga frågan om
användning av hårdmetall. Vidare gäller det slip- och
polersubstanser samt rengöringsmedel.

En tredje grupp gäller metoderna för bestämning
av naturstenens fysikaliska egenskaper, exempelvis
fukt- och saltvandring samt svällning och
värmeutvidgning m. m.

En fjärde grupp, som inrymmer både för
byggherrar och för byggnadsindustrin över huvud taget
vitala frågor men samtidigt en del för stenindustrin
interna problem, omfattar stenvarornas
bearbetningstyper, såsom råblock, massiv byggnadssten,
fasadbeklädnad, utvändiga trappor och golv, invändig
beklädnad, golvplattor och steg, fönsterbänkar och
diskskivor samt slutligen användningen av stenskrot. Till
denna grupp av intresseobjekt räknas också
monumentsten och gravvårdar.

En femte grupp inrymmer bl. a. jämförelser med
andra material i tekniska och ekonomiska avseenden,

således också bl. a. den viktiga frågan om
underhållskostnader.

Vad de planerade — och delvis pågående —
undersökningarna beträffar, så kan man i stort sett göra
en uppdelning i två kategorier.

Den ena gäller sådana som huvudsakligen är av
betydelse för stenindustrin själv och dit hör bl. a.
bergartens struktur och homogenitet, tryck- och
draghållfasthet, skärhållfasthet, klyvbarhet och hårdhet.
Hit räknas naturligtvis också undersökningar rörande
brytningsteknik samt bearbetningsteknik, som å ena
sidan avser formen, såsom bl. a. borrning, kilning,
sågning etc. Å andra sidan ha vi sådan
bearbetningsteknik som hänför sig till ytans beskaffenhet, såsom
huggning, slipning och polering.

Till denna kategori undersökningar hör också
sådana som syfta till rationell materialhushållning samt
transport- och emballagefrågor ävensom nya
användningsområden.

Den andra kategorin omfattar undersökningar, som
äro av huvudsakligen allmän betydelse. De gälla
stenens färg och utseende, porositet, inverkan av
fukt-och saltvandring, svällning vid ensidig fuktning,
värmeutvidgning och böj hållfasthet. Vidare hör dit
undersökningar rörande avnötning, vittring av olika
slag, såsom frostangrepp och kemisk vittring samt
smutsning, d. v. s. beläggning av fasta partiklar och
vätskor. Och slutligen kunna till denna kategori
räknas sådana viktiga frågor som val av lämpliga
sten-dimensioner, standardisering, konstruktionsfrågor —
såsom kramling, bruk, fogning och isolering — och
dessutom skyddsbehandling och rengöring.

Generalplanen inrymmer som synes många, både
gamla och nya problem. En stor del av dem äro
emellertid av sådan art, att de icke kunna klaras av
institutet självt, utan man måste anlita forskare på olika
specialområden och samarbeta med andra
institutioner.

Det står fullt klart för alla som syssla med dessa
angelägenheter att den uppgjorda planen är ställd på
mycket lång sikt och att den alltjämt pågående
utvecklingen inom byggnadsverksamheten kommer att
medföra nya problemställningar.

För institutets drift erforderliga penningmedel ha,
som sig bör. i första hand tillskjutits av företagarna
inom denna näringsgren. Eftersom många frågor äro
av stor vikt för husbyggandet överhuvudtaget, har
institutet fått bidrag av statsmedel, som ställts till
förfogande genom Statens kommitté för
byggnadsforskning.

Bland forsknings- och utredningsuppgifter av detta
slag som pågå kunna följande nämnas.

Fil. dr Tor Hagerman har under institutets
medverkan verkställt en undersökning om saltvandring
genom natursten. Själva forskningsarbetet är i
huvudsak avslutat och resultatet kommer att snarast
möjligt redovisas.

Vidare pågå utredningar angående lämpligt
bruksmaterial att användas i samband med stenarbeten samt
angående montering av fasadbeklädnader. Det bör
särskilt understrykas, att sistnämnda mycket viktiga
problem upptogs till behandling redan av institutets
interimstyrelse år 1945, således ett par år innan några
fall av skador av betydelse inträffat å fasadbekläd-

3* Byggmästaren 1949, 20 2

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0482.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free