Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22 - Fasadbeklädnad av natursten, av byrådirektör Herbert Lindqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning dock icke så stora fukthalter i teglet att fara för
sönderfrysning kunde anses föreligga. Med anledning
härav synes det sannolikt att de uppkomna skadorna
i väsentlig grad ha betingats av genom fogarna
inträngande regnvatten. En bidragande faktor är också
väggens förhållandevis dåliga
värmeisoleringsförmåga. På en likabelägen fasacl i samma byggnad, där
bakmuren utgjordes av 25—30 cm klinker betong med
volymvikt i,2, ha några skador icke observerats,
vilket visar att bakmurens beskaffenhet är av stor
betydelse. Att klinkerbetongen stått sig bättre torcle
sammanhänga med dess grovporiga i viss mån
clräne-rande struktur.
Om regnvatten skall förhindras tränga in bakom
plattbeklädnaden måste fogarna vara tata. Även små
otätheter såsom hårsprickor äro farliga, enär vattnet
suges in genom kapillärverkan. Vid slagregn kan
vattnet f. ö. pressas mot fasaden under ganska avsevärt
övertryck. Avdunstningen utåt försiggår däremot
mycket långsamt, varigenom fuktmagasinering från
regnperiod till regnperiod kan uppkomma. Fig. 9—11
från en och samma byggnad visa fogarnas tillstånd
efter 10 års påfrestningar av väder och vinci. Av fig. 11
framgår tydligt hur vattnet trängt in mellan plattan
och bakgjutningen. Bakmuren utgöres av
lättbetongplattor på betong. Fogningen har här utförts med
rent kalkbruk, vilket är olämpligt för detta ändamål
på grund av sina kemisk-fysikaliska egenskaper.
Anledningen till att man valt detta bruk är förmodligen
dess i förhållande till cementbruk lägre
elasticitetsmodul, varigenom mindre motstånd kunde påräknas
viel plattornas temperaturrörelser. Provtagningar på
bakgjutningsbruk och isoleringsmaterial ha i detta
och andra fall visat att de varit i det närmaste
vatten-mättade.
Av temperatur- och fuktighetsväxlingar orsakade
spänningar mellan platta och underlag kunna i det
långa loppet göra att plattan lossnar och blir vad man
kallar »bom». Om rörelser kunna befaras i fogarna
borde dessa eller åtminstone vissa av dem utfyllas
med något mjukt elastiskt och samtidigt vattentätt
material. Risken för att plattor skola bli »bom» till
följd av temperatur- och fuktighetsväxlingar ökar
med plattstorleken och med minskad fogbredd. Risken
bör också vara större, när plattorna bakgjutas mot
ett jämförelsevis svagt underlag, såsom
isoleringsplattor av lättbetong än när bakmuren utgöres av
de mera hållfasta materialen tegel eller betong.
Erfarenheten synes också bekräfta detta.
Bristfälligheter i plåtavtäckningar, fönsterbleck etc.
kunna också ställa till ohägn. Fig. 12 visar huru
regnvatten från plåtgarneringen tagit sig in bakom
plattbeklädnaden. Fuktfläckarna utbreda sig från vänstra
delen av plåtavtäckningen, där det fanns ett
milli-meterstort hål. En annan viktig detalj som det slarvas
mycket med, är anslutningen mellan fönsterbleck och
karm.
Olämplig eller felaktig utformning av
byggnadsdetaljer, som anslutas till plattbeklädnader, är en
vanlig anledning till skadegörelse. Exempelvis ha många
plattor lossnat därför att de satts dikt an mot
fönsterkarm, så att plattan blir åverkad av träkarmens
rörelser t. ex. viel svällning i fuktig väderlek.
Infästningar för markiser, skyltanordningar etc. äro också
Fig. g. Naturstensbeklädnad fogad med kalkbruk. Stötfogen skadad.
Fig. 10. Naturstenbeklädnad fogad med kalkbruk. Bruket i fogen
ovan klinkersockeln har delvis fallit ned.
Fig. 11. Naturstensbeklädnad fogad med kalkbruk. Regnvatten har
via liggfogen trängt in mellan plattan och bakgjutningen.
3* Byggmästaren 1949, 20 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
