- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
481

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22 - Fasadbeklädnad av natursten, av byrådirektör Herbert Lindqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

problemet med saltutslag är därigenom eliminerat
liksom de spänningar som temperatur- och
fuktighetsväxlingar tidigare orsakat. Mindre rörelser i
byggnadsstommen bör en sådan beklädnad kunna tåla på
grund av kramlornas elasticitet. Även övriga villkor
synas kunna uppfyllas på ett tillfredsställande sätt.
Vid monteringen kan det vara lämpligt att förse
bakmuren med vissa »bruksklattar», som underlätta
upp-riktandet av plattan eller att plattorna monteras med
tillhjälp av vertikala bruksbanor. Detta möter intet
hinder ur ventilationssynpunkt om bara bruksbanorna
anordnas så att en viss mindre luftomsättning
säkerställes.

En förutsättning är emellertid att kramlorna kunna
anbringas på ett säkert sätt och på sin rätta plats.
Vid bakmur av tegel kan man göra detta i samband
med monteringen, men vid utvändigt isolerade
betongväggar ställer det sig vanligen betydligt svårare. Ur
säkerhetssynpunkt borde kramlorna helst ingjutas i
betongväggen i samband med uppförandet av
densamma. Med hänsyn till svårigheten att sätta ut
kramlorna med tillräcklig noggrannhet måste kramlorna
därvid utformas, så att de kunna justeras i höjdled.
I sidled erfordras ingen större precision för plattor av
lös sten, då krammelhålen i dessa uppborras på
byggnadsplatsen. Viel granitplattor, vilka bearbetas i
verkstaden, torde man kunna erhålla den erforderliga
justeringsmånen genom att förse dessa med avlånga hål
medelst roterande diamantslipskiva. Provning av
lämpligt verktyg för detta ändamål pågår f. n. På
grund av svårigheten att gjuta betongväggar exakt
plana måste kramlan vidare utbildas så att plattornas
avstånd från bakmuren kan justeras. En annan
komplikation är att arkitekten måste planera sitt arbete
i så god tid att kramlorna kunna levereras och ingjutas
när väggstommen uppföres. Arbetsritningarna med
kramlornas placering böra lämpligen uppgöras i
samråd med den firma som skall montera beklädnaden.

I fig. 13 visas några olika typer av såväl enkla
som justeringsbara kombinerade bär- och
hållarkram-lor. Den enkla bärkramlan med platt sektion är
lämplig vid bakmur av tegel eller betong med utvändig
isolering av ringa tjocklek, där kramlan utan större
svårighet kan fästas i väggen under monteringen. Den
genomgående dubben tjänar som fäste för såväl
ovan-som undervarande platta. De för betongväggar med
utvändig lättbetongisolering avsedda justeringsbara
tvådelade kramlorna visa olika konstruktionstyper som
prövats vid institutet.

Fig. 14—17 visa huru de justeringsbara kramlorna
ingjutas i betongväggen och huru plattbeklädnaden
fästes vid kramlorna. Nackdelen med den i fig. 14
visade krammeltypen är bl. a. den att uppborrningen
och gängningen av bulthålet i den fasta delen av
kramlan måste utföras av smeder på arbetsplatsen i
samband med monteringen av plattbeklädnaden.
Kramlans ringa styvhet torde medföra att en del av
belastningen överföres till lättbetongisoleringen. Den i fig.
15 visade typen har många fördelar men är
förhållandevis dyr. Justeringen av höjdläget erbjuder viss
svårighet, då clen undre muttern är svåråtkomlig. Även
viel denna typ torde viss del av belastningen
överföras till isoleringsplattorna. Kramlan i fig. 16 är lätt
att montera och justera. Säkerheten hos infästningen

Fig. 13. Olika typer av bär- och hållarkramlor. I raden till vänster
visas några enkla bär- och hållarkramlor, övriga typer äro
tvådelade och justeringsbara med kombinerad bär- och hållarfunktion.

Fig. 14. Justeringsbar kombinerad bär- och hållarkramla. Höjdläget
bestämmes i samband med plattsättningen genom uppmärkning,
borrning och gängning av bulthålet i den fasta delen av kramlan.
Avståndet från bakmuren kan varieras genom mellanlägg av olika
tjocklek.

Fig. 15. Justeringsbar kombinerad bär-och hållarkramla. Avståndet
från bakmuren justeras genom att kramlans vinkelbockade rörliga
del skruvas in i den invändigt gängade fasta rördelen. Höjdläget
justeras genom muttrarna på den rörliga delen.

3* Byggmästaren 1949, 20 22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free