- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
482

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22 - Fasadbeklädnad av natursten, av byrådirektör Herbert Lindqvist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 16. Justeringsbar kombinerad bär- och hållarkramla. Höjdläge
och avstånd från bakmuren justeras samtidigt genom låsning av
kramlans rörliga del i den fasta gaffelformade delen. Sprinten
fixerar den fasta delen i rätt läge före ingjutningen.

Fig 17. Förbättrad modifikation av den i fig. 16 visade kramlan.
Den fasta delen utgöres av ett i ögleform ombockat och
punkt-svetsat plattstål.

är emellertid beroende på att åtdragningen av
muttrarna är god.

Efter ingående prövning av fördelar och nackdelar
anser sig Stenforskningsinstitutet böra förorda den i
fig. 17 visade förbättrade modifikationen av
föregående typ. Dess praktiska användbarhet har prövats
på ett bygge i Stockholm samt i samband med
uppförande av provväggar. (Fig. 18—21.) Kramlan är
tvådelad. Den ena ögleformade delen — skaftet —
ingjutes i betongväggen och monteras därför i
borrade hål i lättbetongplattorna före väggens gjutning på
sätt som framgår av fig. 18. Den andra delen utgöres
av ett vinkelbockat gängat 1/2// rundstål, som utsmitts
till platt sektion i ena änden. Denna clel skruvas fast
vid det i betongväggen ingjutna skaftet medelst
muttrar. Kramlan är justerbar i såväl höjdled som i en
led vinkelrätt mot väggen. Då kramlan kan vridas
i skaftet finnes en viss justeringsmöjlighet även i
sidled. Om kramlorna av någon anledning icke
kunnat fästas i betongväggen i samband med gjutningen
kunna de med fördel ingjutas i uppborrade hål i
betongväggen. Skaftet är nämligen försett med två
skänklar och kan därför fästas på samma sätt som
en kilbult. Det är därvid lämpligt att borrhålet icke
göres grövre än att man nätt och jämt kan föra in
skaftet. Kramlan kan med 1,5-faldig säkerhet bära
ca 20 kg om den utföres i normal rostfri stålkvalitet.
Utförd i en mera högvärd kvalitet kan ungefär 50
kg last tillåtas. Med två kramlor av denna senare
kvalitet kan sålunda upp till ca 100 kg tunga plattor
bäras.

Omläggningen av monteringsmetod förutsätter
också ett annat sätt att utföra fogningen. Institutet
föreslår här en amerikansk metod, som med framgång
prövats i full skala vid ett bygge i Malmö. Kantytan
belägges i bakkanten med en sträng av styvt
cementbruk. När nästa platta sättes på sin plats trycks
brukssträngen ihop så, att fogen fylles i bakkant. När den
hårdnat får den tjänstgöra som botten mot vilken
den fortsatta fogfyllnaden utföres på vanligt sätt med
cementbruk. För att rörelserna hos beklädnaden vid
temperaturväxlingar icke skola bli för stora, böra
vissa fogar utföras med plastiskt kitt. Dylika hori-

sontala fogar böra anordnas för varje våningshöjd
i anslutning till fönstren. Vidare böra vertikala
kitt-fogar anordnas på vissa avstånd, lämpligen i
anslutning till fönstren. Till fogkitt kan grått Igas-kitt
användas, som är plastiskt och vidhäftande inom vida
temperaturgränser. Detta schweiziska preparat
finnes numera ej att tillgå, men i stället finnes ett svenskt
kitt, som, såvitt kunnat bedömas, är fullt jämförbart
med nyssnämnda kitt. Dylika fogar med Igas-kitt som
granskats voro ännu efter 15 år fullt
funktionsdugliga. Institutet avser emellertid även att pröva en
del för ändamålet framställda amerikanska
fogmassor. Igas-kittet är som nämnts starkt vidhäftande
och därför litet besvärligt att arbeta med innan man
lärt sig tekniken. På förslag av
Stenforskningsinstitutet framställer emellertid leverantören numera kittet
i cellofanemballerade strängar, vilket avsevärt
underlättar arbetet. Vid fuktig och kall väderlek bör
man torrvärma plattans kantyta med blåslampa före
anbringandet av kittet. Kittsträngen göres tjockare än
fogen så att en del av kittet pressas ut ur fogen.
Överskjutande kitt skäres lämpligen av med en vanlig
böjd skomakarekniv, varefter fogen strykes med
fogslev. Enär kittet tyvärr är något fläckande, i
synnerhet på mörk sten, bör man före avskärningen skydda
stenen genom att blöta dess framsida eller genom att
klistra en pappersremsa på den.

Beträffande kostnaderna är det uppenbart att de
justeringsbara kramlorna äro dyrare än de nu
använda. Å andra sidan medför det nya förfarandet så
väsentliga fördelar beträffande tidsbesparing, minskad
bruksåtgång och enklare monteringsarbete m. m., att
det kan förutsägas att de totala kostnaderna icke
komma att ökas.

Principen med en ventilerad plattbeklädnad är inte
ny. Den har sedan länge tillämpats i USA och även
i några fall hos oss.

Vid reparation av det i början omnämnda
vattentornet användes ett dylikt system. Fig. 22 och 23 visa
några detaljer från detta arbete. Bakgjutningsbruket
ersättes här med tre stycken vertikala brukssträngar.
Mellanrummet mellan dessa ventilerades genom
luftintag vid sockeln och utsläpp vid takfoten. Intagen

3*

Byggmästaren 1949, 20 482

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0490.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free