Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 22 - Smutsbeläggning på fasader, av Gunnar Nyquist, ingenjör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SMUTS BE LÄGGNING PÅ FASADER
Av ingenjör Gunnar Nyquist
DK 69.022.31
Om en fasad blir nedsmutsad eller ej har ganska
litet med fasadmaterialet att göra. På de täta
materialen, såsom sten, kakelplattor, oljemålade
putsfasader etc., blir emellertid smutsen mera framträdande
därför att den här lägger sig mera på ytan och ej
suges in och fördelas i ytporerna som på t. ex.
tegel-eller putsfasad. Färgkontrasten mellan den ljusa
marmorn eller graniten och de bruna till brunsvarta
smutsbeläggningarna gör att de fortare observeras här
än på t. ex. en i sig brunaktig, målad putsfasad.
Dessutom ställer man ju rent omedvetet större estetiska
krav på ett »ädelmaterial» som natursten och kräver
om ock med orätt att det skall vara beständigt och
underhållsfritt även med hänsyn till rengöringen.
Luften i en storstad blir ju i hög grad bemängd med
smutsande partiklar, som avsätta sig utan hänsyn till
om materialet är i andra avseenden underhållsfritt
eller ej.
På en med stenplattor klädd fasad är
nedsmutsningens allmänna karaktär tämligen likartad från
byggnad till byggnad. Den är vanligen koncentrerad
till partierna under fönsterbleck eller utspringande
lister, mer eller mindre intensiv beroende på läget.
Fönsterpelarna däremot hålla sig rena t. o. m. ner
mot de lägre våningarna.
Denna typiska smutskoncentration under
fönsterblecken, som ju i detta sammanhang oftast utgöras
av koppar, gjorde att man till en början
misstänkte att kopparn var en starkt bidragande orsak.
Det mer eller mindre aggressiva regnvattnet antogs
sålunda lösa ut kopparsalter, som sedan spolades ner
över stenen. Verkställda undersökningar ge dock vid
handen att så ej är fallet. Analyserna av smutsproven
visa således att de väsentliga smutsavtvättn ingår na
härröra från skorstensrök, avgaser från motorfordon
och gatudamm. Det finnes anledning förmoda att
nedsmutsningen varit kraftigare under de gångna
krigsåren — och i viss mån fortfarande är det — än vad
som kan anses normalt. Detta förhållande
sammanhänger med den bränslesituation, som kriget medfört.
Motåtgärderna mot smutsbeläggning av fasader
måste sättas in för att hindra smutsen att bita sig
fast och bli så kraftig, att den överskrider gränserna
för vad som kan inrymmas under begreppet patina.
Byggnadens läge är ju ingenting att göra åt. Med
tvättning kan man givetvis hålla efter smutsen
genom att med vissa mellanrum återställa fasaden i dess
ursprungliga skick. Detta kan i visa fall vara
nödvändigt om man vill bibehålla fasadens fräschör
speciellt då de nedre delarna t. ex. bottenvåningen.
Genom att draga konsekvensen av vad som ovan
påpekats om detaljutformningen av fasaden bör man
dock ha stora utsikter att i de flesta fall slippa från
tvättning av fasaden i stort och ändock få den att
hålla sig ren. Utspringande lister böra i den mån
Fasad av blästrad Ekebergs-marmor. »Smutsgardiner» under de
utspringande fönsterblecken. Vid det pilmärkta fönstret har blecket
varit nedknäckt mot fasadlivet ca 2 år.
det är möjligt undvikas. Inverkan av fönsterblecken
kan man undvika genom att låta dessa böja av ner
mot fasadlivet och således icke bilda något språng,
som hindrar regnet att spola ner över fasaden. En
horisontell yta som fönsterblecken bilda, samla ju
också väsentligt mycket mera smuts än en vertikal
och utgör således en reservoar för smutsbemängt
vatten, som droppar ner över fasaden inunder. Något
springande fönsterbleck behövs ju icke heller på en
stenfasad, blott vattnet icke uppifrån kan tränga ner
bakom stenplattan. Effekten av en dylik nedvikning
av fönsterblecket på även en redan nedsmutsad fasad
torde framgå av figuren. Någon egentlig tvättning
har icke företagits under det angivna fönstret utan
regnvattnet har fått sköta renhållningen under 2 à 3
år. Det är icke säkert att fältet under fönstret kommer
att bli lika rent som fönsterpelarna, då smutsen under
fönstret fått ostört bita sig fast under ett tiotal år.
Här måste nog i så fall tvättning till.
Samma inflytande som utspringande fönsterbleck
och lister ha på nedsmutsningen har också skyltar,
som sitta tätt anslutna till fasaden. Här tillkommer
också en annan sak. Skyltarna äro ju icke alltid av
korrosionsbeständigt material. Detta medför att man
kan få ett ytterligare tillskott till skönhetsfläckarna
på fasaden i form av rostränder. Genom att placera
skyltarna ett stycke från fasaden kan regnet icke
endast hålla rent utan man kan också väsentligt minska
risken för rostränder. Skylten kan ju fästas i ett
fåtal infästningspunkter och fästjärnen utföras så, att
de leda vattendroppet från fasaden i stället för mot
densamma.
3* Byggmästaren 1949, 20 93
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
