- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
510

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 23 - Arkitekturskolan 1949, av Per-Olof Olsson, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

arkitekturskolan 1949

Av arkitekt sar Per-Olof Olsson

Årets prisämne i arkitektur vid Konsthögskolan
har liksom så många gånger tidigare utgjorts av en
bearbetning av en aktuell byggnadsfråga.

En statlig utredning, som just i dagarna är klar
med sitt betänkande, har seclan 1944 varit sysselsatt
med lokalbehovet för nationalmusei konstsamlingar.
Situationen är i korthet denna. Utrymmena i
Natio-nalmuseibyggnaden äro otillräckliga. Nya lokaler
behövs för konsthantverkssamlingar och 1800-talets
bildkonst och för statens konstbildande
organisationer. Vidare behövs ett nytt museum — fristående
från nationalmuseum — för modern konst.

Årets akademielever har fått tävla om förslag till
ett dylikt museum för modern konst. Den nyblivne
akademiprofessorn Sven Ivar Lind", som varit en av
museiutredningens tillkallade sakkunniga skriver i
programmet om museets förläggning: »Två lägen
anses i första hand böra ifrågakomma: på
Skeppsholmen samt vid Kungsträdgården. På Skeppsholmen
kan den nuvarande exercisskolans tomt disponeras.
Förlägges museibyggnaden hit synes det lämpligt att
även andra institutioner för konstlivet förläggas till
holmen t. ex. avgjutningsmuseum, ateljéer för
monumentalkonst samt nya lokaler för konsthögskolan. Vid
Kungsträdgården kan museibyggnaden förläggas
efter Västra Trädgårdsgatan. Hela området mellan S :t
Jacobs Kyrka och den breddade Hamngatan skall
planeras för museet samt sådan annan bebyggelse för
allmänt ändamål, som kan befinnas lämplig på denna
plats. Det kan också vara av intresse att undersöka
möjligheterna för en lättare bebyggelse i
Kungsträdgårdens norra del.»

I programmet diskuteras vidare olika former av
museibyggnader och exponeringstekniken.
Diskussionen är saklig och realistisk men begränsar nog
väsentligt de tävlandes rörelsemöjligheter.

Lind framhåller nämligen önskvärdheten av att
i en museibyggnacl av detta slag kunna exponera
samlingarna i lätt ombyggbara lokaler, som smidigt kan
anpassa sig efter det skiftande innehållet. Men
samtidigt konstaterar han att det stöter på många orga-

dk 727.7

nisatoriska och byggnadstekniska svårigheter att
planera ett museum, som uppfyller dessa krav. Härtill
kommer att clen tillgängliga byggnadsmarken vid de
båda lägena är begränsad.

Dessa premisser är ju inte särskilt stimulerande
för experimentsugna akademielever. Frågan är nog
också om inte programmets klara logik och bestämda
anvisningar högst väsentligt hämmat de tävlande.
Några experiment med planläggning,
utställnings-och belysningsteknik har icke förekommit.

Man kan också diskutera tankegångar i
programmet. Som ett motiv för att inte ge museet en allt
för rörlig, variabel planläggning anföres i
programmet: »Man riskerar måhända att de många
tillfälliga anordningarna ge avdelningen en allt för
påträngande karaktär av provisorium, och att interiören
inte ger clen känsla av ro och samling, som
betraktaren behöver och som en fastare arkitektonisk ram
kan skänka. Vissa konstverk kunna också bli lidande
på att inte ha stöd av en fast arkitektur; särskilt
gäller detta skulpturen.»

Detta är — förefaller det mig — en allt för seriös
syn på bildkonsten och museerna. Man bör väl ej,
när man i dag planerar ett museum, genom den
arkitektoniska formen understryka clen egenartade och i
grunden falska ställning, som bildkonsten fått under
1800- och 1900-talen. Allmänhetens devota,
sentimentala beundran för konst och konstnärer, som bl. a.
märks i organisationen och utformningen av våra
museer, bör ersättas med en syn på bildkonsten, där
de sociala och funktionella relationerna till samhället
dominerar.

För clen dagsaktuella, kämpande konsten är en
rörlig, föränderlig — nära nog provisorisk — karaktär
på museibyggnaden naturlig. Gestaltningen av många
nybyggda museer (t. ex. de parisiska, museet i Basel,
Boymans museum i Rotterdam) är stötande genom
sitt heroiska formspråk. Den konst som har stöd av
en viss arkitektur är väl endast den, som är skapad
just för denna arkitektur.

Detta är reflexioner viel sidan om ämnet. Vällov-

Vignett: Konstnären, etnologen och amatörarkitekten Nils Månsson Mandelgrens förslag till Nationalmuseum på Kungsklippan av år 1844.

510

B\’ggmästaren 1949, 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free