Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Ny metod för glidformsgjutning, av Sven-Erik Svensson, civilingenjör SVR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Färdiga glidformsgjutna fodersilor.
intervall mellan lyften kan varje önskad
glidhastighet ända upp till ca 50 cm/tim. erhållas. Givetvis
måste glidhastigheten avpassas efter betongens
hållfasthetstillväxt bl. a. beroende av
väderleksförhållandena, betongblandarens kapacitet, betongdistributionen,
betongmassans bearbetning i formen samt armeringen.
Samtidigt väljas tidsintervallen mellan de enskilda
lyften så att gjutformen med säkerhet hindras från att
sätta fast mot betongen. Med detta lyftningssystem
fordras för hela formlyftningen endast cn man oavsett
antalet lyftpunkter. Han har endast att slå till
pumpmotorn. Vid lyftarantal mindre än 10 à 15 har han tid
att deltaga i övrigt arbete uppe på formen. Vidare kan
lyfthastigheten på enkelt sätt ökas eller minskas
alltefter omständigheterna och lätt hållas så hög som
betonghållfastheten och arbetsorganisationen på platsen
tillåter. Den jämna och samtidiga lyftningen i
formsystemets alla punkter ger inga snedställningar av
Fig. 4. Separat gjutna siloceller för spannmålslagring.
formkonstruktionen med åtföljande brytningar och
spänningar mot clen färdiggjutna betongen. Till sist
kan nämnas att skarvningen av klätterjärnen sker
med gängade tappar, varför även denna
arbetsopera-tion går snabbt och hinner utföras av samme man,
som sköter lyftningen. Ett arbete, som sålunda
tidigare krävt 8 à 10 man/skift för uppskruvning av
formen, kan nu skötas av endast en man, som då
dessutom har en mera tilltalande uppgift än att åtta
timmar i följd gå och dra i en skruvnyckel.
Möjligheterna till rationalisering av övrigt arbete
i samband med glidformsgjutning hänga intimt
samman med möjligheterna att standardisera
horisontalsektionen av de betongkonstruktioner, som lämpa sig
för glidformsgjutning. Visserligen ger själva ordet
»standardisering» hos kanske de flesta i första
ögonblicket upphov till olustkänslor och det är fullt
riktigt i många fall. Men om man t. ex. betraktar en
rund behållare eller silo för lagring av kreatursfoder,
spannmål, sand eller något annat så torde väl i regel
en anpassning utan svårighet kunna ske till något
bestämt, jämnt diametermått utan att den »individuel-
Fig. 3. Gjutaggregat standard 0 5 m under arbete.
la» prägeln behöver bli åsidosatt. Särskilt beträffande
fodersilor har detta visat sig gå bra. Då dessutom
behovet av dessa silor nu är stort har det visat sig
lämpligt att tillverka ett antal standardaggregat för
glidformsgjutning av silor med 4 och 5 m diameter.
Vid ett sådant standardaggregat är den ca 1 m
höga gjutformen och det plattformsbärande fackverket
utfört av plåt och järnbalkar medan arbetsplattformen
utgöres av luckelement av limmad fanér. De olika
delarna byggas lätt tillsammans med bult till ett
sammanhängande system upphängt i tre lyftare. Uppe
på formen är placerad en elektriskt driven hiss, med
vilken betongbruket hissas upp i en betongbask.
Hissen är vridbar in över arbetsplattformen så att
betongen kan tömmas i en centriskt lagrad hjulförsedd
betongfördelare. Från denna kommer betongen direkt
ned i gjutformen. Till utrustningen hör vidare en för
ändamålet specialkonstruerad betongblandare samt i
övrigt allt som behövs vid en betonggjutning såsom
verktyg, elektrisk utrustning, kärror,
vibratorutrust-ning och lågtrycksångpanna (vid gjutning under
kyla). Det kan nämnas att hela denna utrustning får
518
B\’ggmästaren 1949, 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
