- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
528

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Valvformar av trä, av civilingenjörerna Mejse Jacobsson och Göran Bjursten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Fig. 9. Uppsättningstider för 29,4 m2 valvform i provningslokalen.

Stockholm att följa varandra, medan Uppsala ligger
påtagligt högre i tid. Bortsett från de första proven
ligger stockholmskurvan konstant ca 6 minuter under
malmökurvan. I tiden för malmötypen ligger
emellertid även spikning av kilar med 4 à 5 min. Denna tid
har tagits mecl i alla malmö- och uppsalaprov,
eftersom vi ansett kilspikningen vara nödvändig för att
göra dessa valvformar lika stabila som
stockholmsformen. Om man på ett bygge vill utnyttja
framkomligheten och fortsätta byggnadsarbetet medan formen
ännu står kvar, kan det nämligen finnas en viss risk
för att kilarna rubbas. Därmed har vi emellertid inte
tagit ställning till om denna grad av stabilitet alltid
erfordras i praktiken eller om den är obefogad. På
många byggnadsplatser spikar man nämligen inte fast
kilarna.

Med hänsyn till dessa uppgifter kan man alltså mecl
visst fog påstå att stockholms- och malmötyperna är
i stort sett lika tidskrävande, medan uppsalatypen har
något längre uppsättningstider (ca 5 à 8 %). Den
fallande tendensen hos totaltiderna viel ökande antal
prov förklaras av dels vanan vid och träningen i
arbetenas utförande, dels den ökande rutinmässigheten i
mätningar och justeringar. Mätningar med tumstock
fick nog ganska jämna tider, men utläggning av
strö-reglar, placering av stämp och bockryggar m. m.
kunde göras med allt kortare betänketider. Med
träningen i hantering följde också allt färre och smärre
justeringar. Man bör emellertid betänka att
träarbetarna hade satt valvformar av stockholmstyp i åratal
och även utfört de övriga typernas olika handgrepp
snart sagt oräkneliga gånger. Ur denna synpunkt är
tidsminskningen från första till femte proven med
24 %, 9 % och 21 % förvånansvärt stor.

Tabell 2. Tider i min/m2 för uppsättning av olika
formdelar.

Formdel Formtyp
[-Stockholm-]
{+Stock- holm+} Malmö Uppsala

stämp, strävor,
underlägg ............................1,79 1,32 2,02

bockryggar ....................0,36 0,53 0,30

ströreglar........................0,28 0,66 0,37

inbrädning ....................0,47 0,45 0,47

Summa 2,90 2,96 3,16

Tiderna jör olika formdelar visar att det som
malmötypen vunnit på stämp med tillbehör, har den
förlorat på ströreglar. Att resa stämpen och fästa

strävor resp. underlägg tar lika lång tid för
stockholms- som för malmötypen. T Stockholm tillkommer
stämpkapningen på i genomsnitt 0,35 à 0,40 min/m’-.
Uppläggningar av de första ströreglarna på
murav-jämningen vid malmötypen har emellertid varit
tidsödande. Tiden för alla ströreglarna har här varit 0,35
à 0,40 min/m2 längre än för stockholmstypens.

Uppsalatypen har belastats med långa stämptider.
Orsaken härtill är det tidsödande bockbygget och den
relativt besvärliga resningen och flyttningen av de
färdiga bockarna.

Tabell 3. De olika formtypernas inbyggda virkesmängder
i f3 per m• formyta.

Formdel

stämp ............................0,31 0,46 0,46

strävor............................0,20 o 0,10

underlägg........................o 0,02 0,02

0,51 0,48 0,58

bockryggar ....................0,29 0,29 0,28

ströreglar........................0,47 0,47 0,46

inbrädning ....................0,79 0,79 0,79

Summa 2,06 2,03 2,11

Formtyp

[-Stockholm-]

{+Stock- holm+} Malmö Uppsala


Den inbyggda virkesmängden varierar som synes i
tabell 3 ganska litet, och skillnaderna har knappast
någon praktisk betydelse. En tidigare utredning1 har
visat att ett spill förekommer i Stockholm vid
stämpkapningen på ca 3 % av valvformsvirket. Räknas
detta kapspill med, skulle de tillförda
virkesmängderna ha varit för

stockholmstypen . . 2,12 f:5 per m2 formyta

malmötypen ...... 2,03 » » » »

uppsalatypen ...... 2,11 » » » »

Några fördelar och nackdelar i praktiken

För stockholmstypens del anförs ibland en
egenskap som man anser vara ett tecken på kvalitativ
överlägsenhet, nämligen möjligheten till överhöjning.
Denna skall motverka betongplattans nedböjning och
åstadkommes genom att stämpen kapas någon cm
högre upp vid formytans mitt än längs rumsväggarna,
varefter bockryggar och ströreglar dras ner mot
yt-terstämpen genom skråspikning. Detta är möjligt om
man till bockryggar väljer dimensionen 2" X 4".
Strävlaget hindrar stämpen i ytterraderna från att
lyftas. Vid industribyggen med större spännvidder på
betongplattorna kan nedböj ningen bli besvärande. Där
kan överhöjningen vara till fördel. Huruvida den är
det vid bostadshus med deras relativt små ytor på
betongplattorna, är däremot diskutabelt.

Valvformen enligt malmötyp får sitt höjdläge
bestämt av muravjämningen. Är denna inte vågrät
kan det bli relativt tidsödande att hänga upp de första
ströreglarna på rätt höjd. Övriga typer påverkas
däremot inte av muravjämningens avvikelser från riktig
höjd.

1 Arbetsvirke till bostadshus av sten, av Mejse
Jacobsson, Meddelande nr 13 från Statens kommitté för
byggnadsforskning, Stockholm 194g.

528

B\’ggmästaren 1949, 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0536.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free