- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
530

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Valvformar av trä, av civilingenjörerna Mejse Jacobsson och Göran Bjursten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tabell 4. Fördelning av uppsättningstider i
hus A och hus B.

Formdel [-Dimensioner-] {+Dimen- sioner+} Uppsättningstid i min/m1
hus A avläst h avläst us B
intensi-tetsnor-maliserat
stämp.......... underlägg ...... 3" x 3 1 i"x4" f 7.8 5.3 6,9
bockryggar .... i*/t"x6" 0,5 0,7 0,9
ströreglar ...... inbrädning...... i"x 4" \ 1" f 7>° 4 A 5.7
Summa verktid I5>3 10,4 13.5
daglig gång, pauser,
kafferaster, verktygsvård och yttre störningar................ 0,9 2,2 2.21
arbetstid .......•......... 16,2 12,6 15.7

1 Avlästa tiden överförd.

Underlägg spikades endast i hörnstämp i varje rum,
medan alla underlägg spikades i hus A.

De låga tiderna hos hus B för ströreglar och
in-brädning beror huvudsakligen på att rummen var
rektangulära. Det fanns också möjlighet att i
upplaget välja ut luckstorlekar, som väl passade till
formytorna. De flesta ilappningarna kunde därför göras
med skarvremsor av träfiberplatta, som helt enkelt
lades ovanpå luckorna och fästes med pappspik.

Vi har ur de förhållanden vi iakttagit under
provningen och i praktiken sökt konstruera fram något,
som vi vill kalla ett »idealrum», dvs. där
förutsättningarna för att sätta valvform är så gynnsamma
som möjligt är på ett bygge.

Längs den södra fasaden hos hus B fanns några
rum som var jämförbara med provningslokalen.
Rengöringen var den bästa tänkbara. Formytorna hade
raka kanter och var utan ursparingar. Formluckor
täckte hela formytorna. I dessa rum sattes alltså
valvform under gynnsamma förhållanden. Tempotiderna
vid arbetet i ett par av dessa rum (nr 1 och 3 i fig.
12) har jämförts med motsvarande tider för
malmötypen i provningslokalen. Skillnaderna i tider har
ibland orsakats av omständigheter ute på
byggnadsplatsen som kunde ha undvikits. I andra fall kan de
ha varit oundvikliga såsom då det gällt en viss
ojämnhet hos golvet och tillpassning av underlägg till

stämp. Om man lägger dessa »oundvikliga»
tidsskillnader till provningstiden, får man fram en verktid.
som kan förväntas ute på en byggnadsplats i ett
»idealrum».

I provningslokalen var arbetsintensiteten ännu högre
än på hus B. Arbetsstudiemännen bedömde att en
normal arbetsprestation skulle ha krävt 40 % längre
tider. Efter normalisering och med tillägg av
ovannämnda »oundvikliga» tidsskillnader skulle
provningens malmötyp för uppsättningen få tiderna:

stämp och underlägg............2,9 min/m-

bockryggar ............................0,9 »

ströreglar ................................1,6 »

inbrädning..............................2,1 »

Summa verktid 7,5 min/m2

»Idealrummets» verktid blev sålunda 7,5 min./m2.
De tider som avlästes för de detalj studerade rummen
på hus B, var 7,9 min./m2 resp.. 6,7 min. m2.
Intensitetsnormaliseringen har tidigare uppskattats till 30%
för hus B. De normaliserade värdena för rum 1 och 3
blir alltså 10,3 min./m2 resp. 8,7 min./m2, dvs. ett
medelvärde av 9,5 min./m2. Skillnaden, 2 min./m2,
mellan tiderna för dessa rum i hus B och för
»idealrummet» torde kunna hänföras till de olika
virkesdimensioner och antal formdelar, som använts i hus
B resp. vid provningens malmötyp.1

Det torde kunna försvaras, 0111 man utgår, från
»idealrummets» verktid på 7,5 min./m2, då man vill
få fram en genomsnittligt normal verktid för
uppsättning av valvform på ett bygge under följande
förutsättningar :

1. stämp, underlägg och bockryggar hämtas från
upplag på rumsgolvet,

2. ströreglar och inbrädning hämtas från upplag på
mur av j ämn ingen,

3. underlägg kapas och passas till på platsen,

4. formhöjden vägs av runt rummets hela omkrets,

5. formytan täcks helt av formluckorna med
remsor över springor,

6. formen sätts upp i ett rektangulärt rum på ca
30 m2,

7. virkesdimensioner väljes och avstånd bestämmes
som i provningens malmötyp,

8. varannan lucka spikas mot ströreglarna,

9. golvet är plant och mycket väl rengjort,
10. virket är väl rensat och av god kvalitet.

Verktiden i idealrummet kan sålunda beräknas till
7,5 min/m2, medan husen A och B hade 15,3 och
13,5 min/m2. Delvis kan de skiljande ca 7 minuterna
förklaras med orsaker, vilkas inverkan låter sig
beräknas numeriskt, delvis kan de endast förklaras
generellt.

Av de ovan angivna 10 förutsättningarna har de
4 första varit ungefär desamma för idealrummet som
för de båda husen i allmänhet. Beträffande
inbräd-ningen enligt punkt 5 gjordes på hus A ilappningar
med lösa bräder och kilar, vilket ökade tiden med ca

1 Detta har närmare belysts i bil. 4, Rapport nr 19
från Statens kommitté för byggnadsforskning,
Stockholm 1949.

Byggmästaren 1949, 23 ^ I X

Fig. 12. Plan av hus B. I rum 1 och 3 har formsättningen granskats
speciellt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0538.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free