Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 24 - Valvformar av trä, av civilingenjörerna Mejse Jacobsson och Göran Bjursten - Monteringsfärdiga betongbjälklag, av civilingenjör Tor Gerholm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i min/m2 jämfört med hus B och idealrummet. Dessa
punkter har alltså i endast ringa grad påverkat
skillnaden mellan husens och idealrummets
uppsättningstider.
Enligt clen sjätte förutsättningen avses att
idealrummet är ca 30 m2 och rektangulärt.
Skorstensstockar och andra störningar i formytornas konturer ute
på byggena har ökat valvformstiden särskilt på hus A
men även på hus B jämfört med idealrummet.
Ökningen har uppskattats till 0,5 min/m2. Inverkan av
virkesdimensioner och avstånd enligt punkt 7 berör
särskilt bockryggar och ströreglar. Tiden för
bock-ryggarna har blivit 0,4 min/m2 lägre hos hus A än
i idealrummet beroende på att dimensionerna varit
i Vi" X 6" mot idealrummets 2" X 6". Den klenare
dimensionen har visserligen fordrat en uppstyvande
lask i stället för skråspikningen, men clen var lättare
att hantera. Tack vare läsken gick även hopfästningen
lättare. För ströreglarna var förhållandet omvänt.
Byggenas X 4" måste spikas både mot bockryggar
och luckor och dessutom riktas in mycket noggrant.
Tiden blev drygt 1 min/m2 längre än om man använt
ströreglar 2" X 4" och enligt punkt 8 spikat varannan
lucka. Stämpen stod tätare på byggena än i
idealrummet. På byggena fanns per m2 räknat 60 % fler
stämp, 50 % fler bockryggar och 15 % fler ströreglar.
Där ligger en tidsskillnad på sammanlagt inemot
3 min/m2. Den återstående tidsskillnaden på ca 2
min’m2 hänföres till punkt 9 och 10, d. v. s.
rengöringen och virkeskvaliteten. Dessa faktorer har stor
betydelse, men deras inverkan är svår att mäta
siffermässigt.
Sammanfattning
Uppsättning av valvformar av trå har studerats i
två avseenden. Studierna har dels gett besked om den
inbördes rangordningen mellan 3 av de i Sverige
vanligaste typerna, dels visat hur tiderna för en form-
sättning i en laboratorielokal kan förhålla sig till
praktikens.
I den första delen har arbetena med uppsättning av
valvformar enligt stockholms-, malmö- och
uppsalatyperna jämförts under samma förutsättningar.
Resultaten visar att för ur kvalitetssynpunkt likvärda
valvformar de totala uppsättningstiderna ter sig
ungefär lika för stockholms- och malmötyperna, medan
uppsalatypen ligger något ogynnsammare till.
Stockholms- och malmötyperna skiljer sig emellertid på en
viktig punkt, och det är virkesförbrukningen.
Stockholmstypens stämpkapning har nämligen ingen
motsvarighet hos malmötypen. Denna undersökning har
visat, att man viel uppsättning av valvform i rum
med för bostadshus ordinärt utseende utan några
nämnvärda olägenheter kan gå över från den s. k.
stockholmstypen till den s. k. malmötypen och därmed
erhålla dess fördelar, dvs. sänkt virkeskostnad och
större framkomlighet.
I clen andra delen har en idealtid för valvformarnas
uppsättning på ett bygge konstruerats fram. Idealtiden
har jämförts med avlästa formsättningstider ute på
byggnadsplatser dels för ett par rum, där ovanligt
gynnsamma förutsättningar rått, dels för två byggen
med normala förutsättningar. Jämförelserna har visat
att man under mycket fördelaktiga förhållanden kan
komma ner till uppsättningstider som är 50 % lägre
än de nu vanliga. Den största besparingen bör vinnas
genom att man utnyttjar virket bättre, framför allt
med större avstånd mellan stämpen. Stor betydelse
har också rengöringen och ordningen på arbetsplatsen.
Folke Marmstål har tillsammans med författarna samlat
in materialet från provningen och ensam följt
formsättningarna på båda byggnadsplatserna. Han har deltagit i
materialets bearbetning.
Litteraturförteckningen i rapport nr 19 från Statens
kommitté för byggnadsforskning omfattar 3 arbeten om
provningsmetodik och 9 arbeten om valvformar.
Fig. i. Bostadsbjälklag (typ B). Uppläggning av raka underplattor på
balkarnas underflänsar. Mellan balkarna inlägges fyllning. Övergolv av
trä.
MONTERINGSFÄRDIGA
RETONGBJÄLKLAG
Av civilingenjör Tor Gerholm
DK 624.025 :693.45
I USA, Frankrike och flera andra länder
framställas byggnadselement av betong i stor skala. På
liknande sätt som trähusbolagen i vårt land
genomarbetat det monteringsfärdiga trähuset, har man sökt
få fram fabriksframställda betonghus, vilka lätt kunna
monteras på byggnadsplatsen. På Svenska
Cementföreningens uppdrag har nu efter genomgång av ett stort
antal utländska bjälklagstyper ett försök gjorts att
Byggmästaren 1949, 23 ^ I X
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
