- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
533

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25 - Tendenser inom modern arkitektur, av C.-F. Ahlberg, arkitekt SAR

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Av arkitekt sar C.-F. Ahlberg

Den sjunde CIAM-kongressen hölls sista
veckan av juli i år i Bergamo, en norditaliensk stad
av stor charm. Dit hade samlats representanter
från bortåt 30-talet länder, och där hade ordnats
en utställning, omfattande ungefär lika många
stadsbyggnadsprojekt. De senare gav, tillsammans
med vad som sades vid de livliga förhandlingarna
i Palazzo Ragiones gotiska hall och vid
diskussionerna runt borden på Città altas trattorior, en
intressant bild av den moderna arkitekturens
ställning i dag.

Nu är modern arkitektur ett begrepp med
skiftande innehåll; det finns så många företeelser med
anspråk på att räknas dit, att en definition, som
kan täcka dem alla, måste bli denna: En
arkitektur, som är frigjord från de historiska stilarnas
formschema. Stilarkitekturen är alltjämt
dominerande på många håll. Det har vi lätt att glömma
bort här i Sverige. I vissa länder, där den
moderna arkitekturen tycktes ha trängt igenom, har
den åter förlorat terräng. I andra har den aldrig
företrätts av mer än en kämpande minoritet.

Detta är den ena stora frontbildningen: Den
historiska stilarkitekturen kontra den moderna
arkitekturen. En andra huvudfront går tvärs
igenom den moderna arkitekturens egna marker. I
ljuset från det konkreta materialet vid
Bergamo-kongressen framträdde den med stor skärpa. De
utställda projekten var av vitt skilda slag och
storleksordning och kom från länder, olika
varandra, både ifråga om klimat och sociala
förhållanden. Kan man då på grund av ett så heterogent
material bedöma tendenserna inom modern
arkitektur? Ja, ty det är just i sättet att angripa
skiftande problem som motsättningen mellan de två
huvudriktningarna framträder bjärtast.

dk 72.01

Den ena riktningens arbeten kännetecknas av
en starkt formalistisk syn på arkitekturen. Det
är de estetiska frågorna, som står i centrum för
projektorernas intresse. Arkitekturen är här, som
den framträdde i Bergamo, stelnad till en ny
arkitekturstil: den som bär Le Corbusiers
signum. De utställda projekten inom denna grupp
är sinsemellan mycket likartade. Samma typ av
strikt orienterade husskärmar, väldiga i formatet,
är huvudtemat i flera av dem: ett schema tillämpat
oberoende av skillnader i terräng, klimat, sociala
förhållanden och existerande byggnadsformer eller
bostadsvanor. Den andra gruppen rymmer större
variationer. Dess kännemärke är just, att
bebyggelsen anpassas efter skiftande förhållanden och
att den i sin form söker ge uttryck åt det
mänskliga liv, som skall levas där. Så finner man inom
denna riktning större olikheter mellan de skilda
projekten men också i gestaltningen av det
enskilda verket en långt rikare differentiering och
omväxling än inom den förra gruppen. De
mänsk-ligt-sociala problemen står i centrum; formen
har icke blivit självändamål som för den mer
formella skolan.

Det är signifikativt för dessa båda
arkitekturriktningar, att den formella, som tycks vara sig
själv nog, så osökt identifieras med en enda
man, Le Corbusier, medan den, för vilken den
mänskligt-sociala aspekten spelar huvudrollen,
framträder mer anonymt; det finns inget
dominerande namn, som ensamt kan symbolisera den.

De båda riktningarna finns företrädda
samtidigt på de flesta håll men den ena eller den
andra är klart dominerande i vissa länder. Den
formalistiska visade sig ha starka positioner i
Frankrike, Italien och Sydamerika. Den mänsk-

141

B\’ggmästaren 1949, 23

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0541.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free