- Project Runeberg -  Byggmästaren : tidskrift för arkitektur och byggnadsteknik / Tjuguåttonde årgången. 1949 /
536

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 25 - Svindersvik, av professor Andreas Lindblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Situationsplan över den f. n. bebyggda delen av Svindersviksområdet. Ur »Svensk Arkitektur». Uppmätt av Olof Hult och Frej Klemming 1917.
Sign. Frej Klemming.

vistelse där 1759 infaller huvudbyggnadens
tillkomst-datum. Det kan av starka sannolikhetsskäl ytterligare
preciseras nämligen till perioden 1736—48.1
Förstnämnda år blir Grill ensam ägare av familjefirman
och gifter sig snart därefter. 1748 förvärvar han
Söderfors bruk, varefter han alltmer överflyttar sina
intressen till den svenska landsorten där han inom
kort förvärvar andra väldiga domäner, däribland
Österby och Iggesunds bruk.

Svindersvik bär namn efter Hans van (von)
Swin-dern, även kallad Jahan van Schwindelens, en
holländare som på drottning Kristinas tid anlade
tjär-och beckbruk bl. a. på Svindersvikens norra sida där
nu Kooperativas fosfatfabrik Gäddviken är belägen.
Det var givetvis först sedan det Grillska handelshuset
1721 inköpt bruket som Claes Grill kunde komma på
idén att förlägga en herrgårdsbyggnad till stranden
mitt emot. Terrängen är här kraftigt kuperad mot

1 Sedan detta skrivits har Nordiska museets
arkivforskning (genom fil. kand. Karin Forsberg) ytterligare kunnat
precisera byggnadsdatum till tiden före 1740.

saltsjösidan mecl bergknallar och raviner, täckta av
skog och yppig markvegetation mecl en delvis sällsynt
flora. Mitt på området fanns en glänta som efterhand
förvandlades till trädgård och park. Två alléer,
sammanbundna med varandra, inramar numera gläntans
västra hälft. Den ena allén leder ut mot landsvägen
till Stockholm, den andra upp till parkens nordvästra
höjdparti, jämför situationsplanen och bilden t. h.
(foto C. G. Rosenberg), som visar den norra allén.

På en mot viken sluttande kulle lades corps-de-logiet,
skenbart ett envåningshus, av putsat tegel, mecl
man-sardtak och på baksidan en risalit som bildar tre sidor
av en åttkant, vilken inramar bottenvåningens matsal
och övre våningens biljardrum. De lejongula
fasaderna livas partiellt av rustik (ursprungligen
grå-målad) på det sätt som tidens franska mode krävde.

Hårleman är som bekant introduktören i Sverige
av denna behagfulla rokokoarkitektur som lika skarpt
avviker från läromästaren Nic. Tessin d. y:s
italienska barock som från Nic. Tessin d. ä:s strama

(forts. sid. 546)

Byggmästaren 1949, 23 ^ I X

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jan 9 15:48:53 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/byggmast/1949/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free