Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tvänne "kloka"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Senare hände sig, att en af min fars närmare
vänner blef sjuk. Han sökte först läkare, men sjukdomen
förvärrades. Man rådfrågade då Broby smed, som på
sitt vanliga korta sätt lofvade hjälpa den sjuke, men
med förbehåll, att han då ej finge anlita någon annan.
Ett par gånger hemtades han då till gården,
sjuklingen kände sig bättre, men hans ben svullnade. Detta
väckte oro i familjen; äfven min far var ängslig och
lät hemta smeden till sig, för att med den myndighet,
som var honom egen, ställa den kloke till ansvar för
det sätt, hvarpå han behandlade sjuklingen.
Smeden kom, tog plats i en länstol och satt där
en stund försjunken i sig själf. Därpå förklarade han
lugnt och bestämdt, att han ansvarade för mannens
lif, så vida man höll den ingångna öfverenskommelsen.
Min far nöjde sig ej därmed, utan ville att de
genast skulle resa till den sjuke. »Nej, icke förr än i
morgon», ljöd det bestämda svaret. Smeden ville ej gå
till sängs, utan satte sig i länstolen vid min fars säng.
Fram på morgonen väckte han min far. »Jag vill
ha skjuts hem», sade han. — —
»Hem? Nej, vi fara först till Olsson», svarade
min far. —
»Där har jag ingenting mer att göra. I natt har
han haft provinsialläkaren S. hos sig; denne har lindat
Olssons ben med dref. Nu går svullnaden upp i magen
och bröstet, och om några dagar — han sade hur
många, men det har fallit ur mitt minne — är han död.»
Smeden for hem, men min far, skyndade genast
till sin sjuke vän och fann att allt förhöll sig som
smeden sagt: timmen då läkaren anlände, drefvet kring
den sjukes ben, släktingarne församlade, allt var som
han beskrifvit.
Men skulle äfven hans uttalade spådom sannas? —
Ja, mannen dog på dag och stund, som smeden förutsagt.
Säkert var, att i mycket af denne mans görande
och låtande fanns mycket bedrägeri. Många af min
fars berättelser vittnade uppenbart därom, men i dessa
fall var han fullt öfvertygad om, att smeden ej varit
i stånd att bedraga honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
