Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jungfru Lena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag hade mig en gång en käraste vän,
till honom stod all min begäran,
hans ord och hans tal, ack, jag minnes än,
fast tung nog hon är mig den läran.
Men hade hans hjärta nu varit som hans ord,
som tungan hans gaf mig tillkänna;
då var där slätt ingen på denna jord,
mitt hjärta skulle från honom vända.
Väl skvallrarnes tungor gick samman i råd,
de ville vår vänskap åtskilja;
men Gud han är dock starkast i råd,
det går allt efter hans vilja.
Och nu är jag som ett ensligt träd,
som står på den vildaste heden,
långt borta från by, från lä och från skydd,
och mig skakar stormen i vreden.
En fågel helt ensam, mig tyckes jag är,
som sitter på vildaste kvisten
och klagar och sörjer och grämer sig där
för maken, som den har mistat.
O, lönliga sorg, hvad du dock är hård!
Hvad du dock är tung att bära!
Den hafver nu gjort mig en smärta svår,
som förr var min vän så kära!"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
