- Project Runeberg -  Byhistorier och skämtsägner /
84

(1909) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hur det kom sig att hin slättbon ej tålte höra åskan (Norra Åsbo härad.) - De välförståndige barsebäckarne. (Norra Åsbo härad).

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Du blir en räli lathund till sist, på det viset,
far», muttrar hans kvinna.

»Var du bara tålig, mor, och gif mig sybehör, så
kan jag ligga och sy grimmor till fölen», säger då
mannen.

Men då hon (hade) sett på detta rufvandet en
vecka efter en annan, blef hon mätt på detta, ty nu
kunde hon begripa, att så god karl mannen (än) var,
så dugde han ej till att skaffa föl till världen, fast
han satt sig saken i skallen. Därför smög hon sig ut
i ängen, tog en handfull röda myror med sig hem i
sin kjortel, och då mannen just låg och sof från både
ägg och grimmor, lyfte hon upp hölstret, gaf pumpan
ett slag med mortelstöten, så hon sprack, och strödde
sedan alla myrorna öfver mannen, och så smög hon
sig ut.

Man skall tro, han blef ganska kvickt vaken.
»Halej, mor, kom hit i rappet! Fölen har krupit ut
ur ägget, de knaga mig på benen, så det svider så
rälit! Hit med grimmorna, stäng dörren och vakta
fölen så de ej ränna från mig medan jag hinner komma
i trasorna!»

På detta sätt skrek han och väsnades och var
fasligt befallande, medan han drog kläder på sig. Men
han fick nog själf se till att få fatt på de der fölen,
ty kvinnan, kan tänka, släpade på fötterna och
traskade i köket, så hon, förstås, hörde icke det minsta
grand.

Efter denna tid stängde slättbon sig oftast inne i
stugan, när det askade, ty han gittade inte tänka på,
hvarken hur hans Nils eller de andra öken hade det,
när det gått så galet med hans egen fölkommers.

*


De välförståndige barsebäckarne.


(Norra Åsbo härad).



Det var hvarken i denna eller den andre kungens
tid detta härnia hände, men därför är det lika visst,
hvad vi nu skola höra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:57:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byhistori/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free