- Project Runeberg -  Byhistorier och skämtsägner /
10

(1909) [MARC] [MARC] [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Under Svinottan - 3. Lasse Kalun och hans familia

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jag gick så oskyldig, som det hvitaste halfårsgamla
gemmerlam, för jag hade ju ej öppnat min knabba
om, hvem som hängde i Holgers port.

*



3. Lasse Kalun och hans familia.



Denhärnia hikstorian tilldrog sig i tjocka
skogsbygden för en del år sedan, då jag uppgifvit slakteriet
och blifvit komplajon med Spytte-Olan för att idka
trähandel. Det var i begynnelsen af
järnvägsspecklasjonstiden, då här fanns tjockt med skog ännu i
Skånelandet, och det var ej mera noga med ett lass bränne
eller gagnsvirke, än med en pölsa i slaktetiden. Därför
kunde en karl, som var bra om sig, bosätta sig på
en flat stenhäll och försörja sig och sin familia bra
nock. Detta gjorde minstingen Lasse Kalun.

Men eftersom jag har hedern förtälja hikstorier
i lärdt sällskap, som ej har kunskap om kreaturens
invärtes skapnad, får jag kanske förklara, att alla
talgdjur — utom människan, förstås — besitta en del
innanmäte, eller ränta, som saltas och tillberedes till
kalun, och det var efter sådan spis Lasse i Bögetorpet
fått sitt öknamn, efter som han aldrig bestod sig eller
sin käring med annat sul till brödet, än räntan eller
kalunet efter någon medlem af sin familia.

När Lasse hade fått i sinnet att gifta sig, valde
han ut en stor, flat, holians slät stenhäll i en
ljungbacke just i gränsskälet emellan två bönders
skogsmarker, tog samvetsgrant lika mycket timmer, näfver
och hvad han eljes behöfde till en byggnad, från hvar
och en af dem, och snart stod där en koja med fyra
väggar och tak öfver den flata stenhällen som tjänte
till golf. Det enda, han ej kunde ta i skogarna, var
en smula fönsterglas, men sådant kom han öfver på
en acksjon, som slutades med gille och slagsmål, så
fönsterna skulle ha rökit väck hos kyrkovärdens,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:57:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/byhistori/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free