Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Kaften Hillers pölsegille
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
höll i benen, medan jag skållade och skrapade svinet.
Mademosellen tordes inte titta till den nakna kroppen,
ännu mindre taga kännedom om dess invärtes delar.
När jag märker detta, dividerar jag med mig själf,
att det blir regalast, att jag tar mig an svinräntan,
för eljes kunde det kanske slumpa till, att
mademosellen trodde, att pölsan låg färdig inne i kreaturet
och genast kunde läggas i grytan.
Under tiden har hon fått blodet in i köket och
ej väl fått syn på det, förrän hon får ett
backsillanfall, som också fortplantar sig till kaftenen, och, som
de båda trodde sig kunna göra de därnia sillerna
ofördärfliga genom att koka dem, skulle blodet genast på
elden. Jag blef galen i hättan, för jag hade inte
tarmarna i ordning att fjäla pölsan uti, men, då
kaftenen höll med sin mademoselle, att blodet skulle först
upphettas, i fall där fanns baksiller af den allra nyaste
sorten, några jäklar, stora som två af de andra och
därför benämndes tu — det betyder två — tu
bergkolosser. Och, enär de agiterade och orerade värre än
vanligt med mig, ansåg jag, att den klokaste gjorde bäst
i att hålla knabban och låta stollarne laga pölsa på
deras turkiska vis.
Men jag ville minstingen se till, hur det skulle
spela å med det kockererandet. Nå, resefterna breddes
ut på köksbordet, och mademosellen rörde i blodet
många goda ting, såsom rusiner, stora äplebitar, mjöl
och mångahanda, som icke ens jag kunde rättvisligen
kreditera, som bakvändt, och så sattes hela grytan
öfver elden, för att där skulle tas lifvet af de där
kolosserna, som skulle vara grymmare än alla andra
af de backsiller, som fiskeläget produktserade.
Eftersom det kunnat vara farligt att kifva med henne, som
eljes var holians klok — liksom kaftenen — utom
hvad denna remitten anbelangar, så lät jag henne göra,
som hon ville, och skötte i stillhet mina tarmar ute
på gårdsplatsen, och, när jag i skymningen
kommer in med de rena fjälsterna, det betyder tarmar, att
fjäla all slags pölsa — förstår ni —, så var
blodkitteln putsväck ur både kök och spiskammare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
