Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 7. T. Demons brefdufvor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och skall jag nu tala ur mitt hjärtas
uppriktigaste djup, så unnade jag förr honom, än den
spelevinklige Demonen att få Ana, som jag själf, för min
spädare ålders skull, ej tordes prenumerera uppå, ändå
hon var min första kärleksflamma och jag mer än en
gång kört henne i rullebör — eller på lärdt språk
skottkärra — öfver torfmossen, liksom Frittsjoff gjorde
med skön Ingeborr. Dessutom gaf la’fo’den mig en
spritt språngande fällknif, på det jag skulle abonera
för honom hos Ana.
Det ena med det andra verkade så, att jag talade
om runskriften för tösabitens mor. Då skedde det en
morgon, när Ana skulle ned och möta sin hvita dufva
i hönshuset att hon fann henne vara svartblå från
hjässan allt intill fotabjället, och vid detta järntecken
köfnade tösen å midt ibland allt hönsafylet, så där
blef ett väsen och allo, som om hela världen suttit i
en pölsänne. Hon tog dock lif igen när den svarte
tuppajädern började sprätta henne på bringan och gala
som en turk, och jag sprang till samt räddade henne
ur vidundrets klor. Men hufvudet hängde och dinglade
på henne, som en fyllig mognad ros på en smärt liljas
brutna stängel. Och i ett skrek hon, att Demonen var
en afgrundens ande, därom vittnade den förvandlade
brefdufvans svarta fjäderskrud, då däremot durken som
sist burit hennes runor — de liknade mest
pepparkakshjärtan i fysionomien — satt bredvid en brun höna
som den hvitaste oskuldsblomma.
Så kom Anas mor sättande och snappade till sig
båda kärlekskorrespondenterna, och då jag nästa dag —
af en ren händelse förstås — befann mig i Smörhålan,
såg jag en rödspättad handufva slå rakt ned i knäet
på Demon, där han satt på ett tvättbräde och spottade
in melodien till Frittsjoffs Knallarebalk[1] i sin gule
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
