Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. En lärorik berättelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Adamantus Mellanton — Tussen kallad —; finnes här
väl på denna gröna jord ett syndafält eller en lastens
åker, som inte den aguden rotat igenom med sitt tryne,
som ej är äldre än att det nu hänger öfver kattkesen
hos prästen? Och har inte ändå detta grönskållade
kadaber blifvit så tidt skolpremeradt som en rastjur
på våra landtbruksmötet kanske?
Här forleden träffade jag denne Tussen, där han
stod i Falks port och svor ralänger så långa, att
hvarken porten eller gården skulle kunna inrymma alla de
Röepetters rangklasser, som pågen åkallade, och detta
bara emedan pågabläran inte kunde få sin rögesegar
till att brinna?
»Hör du, unge Mellanton — spräckte jag en an —
du brås inte på din bibelske historiske namne, som
var en särdeles oppsalvator på anständigt uppförande».
Och när jag vidare ville förmana och tillhålla honom
att förblifva i den allmänna sedlighetskänslan och
troget fullgöra hvad hans plikt fordrar, som han nu igen
får lära hos prästen, så ger aguden sig till att stå mig
i näsroten och svärja skäppor fulla af olofliga eder på,
att Mellanton aldrig i sitt lefvande lif stått i
bibelhistorie-lexor, utan i svenska språkläran i närheten af
Moderus, Carsus och deklamation; detta måste väl han
— Tussen — bäst veta, som just fått en premie för
språkläran. Men nu blef jag ettrande arg, för jag hade
varit beläst i historien om Moderus och Carsus långt
innan Tussen ens var påtänkt. — Jag minnes ännu
granneligen, att historien var hopfäst med Flickan utan
händer, som var tryckt i år på Lundbergs boktryckeri
och ensam kostade mig en sexstyfver, hvadan jag nu
ställde till en lärd dispyt med Tussen och förhörde
honom både i fysiska, kemiska och filtologiska ämnen
bland en storartad flock åhörare i porten.
Men nu blef Tussen rent villfarande, så han svor
och påstod, att korinterna blefvo lagda i hvetebrödsdeg.
Och när jag ånyo beslog premierpågen med falska
vittnesbörd, svor han till, att han nu gaf hela
lexmellevetten sju svedda, och så vidare, sedan han sluppit
från skolan och nästan krånglat sig fram för prästen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
