Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En lycksökare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skräddaren, då han visade sig så frikostig vid hennes egen
utstyrsel. Hon gick alltså ensam till det gamla paret.
Besöket gladde synbarligen så väl Lund som hans
hustru. Alma visade sig vara en klok och omtänksam
flicka; hon lofvade både de gamla och sig själf den
största sparsamhet för framtiden, men då hon såg sig
om i det tarfliga hemmet, där en utsökt renlighet var
hufvudsakliga prydnaden, kunde hon ej få ett ord fram
om deras eget, dyrbara bohag, som jämt låg som en
tung börda öfver hennes sinne.
»Vi hade ej mer att börja med än ni, men vi
rättade det ena efter det andra, så att vi fingo oss ett
trefligt bo utan skulder, och sedan har det genom Guds
hjälp gått oss väl i händer», sade fru Lund, sedan
Ernst kommit och manat till uppbrott.
»Ja, det ena får naturligtvis vara efter det andra»,
svarade Alma, och tillade: »nu behöfva vi ej på många
år skaffa oss något».
»Bedjen nu blott Gud bevara eder från alla
frestelser, så kan edert hus stå, ändock grunden ej är den
bäste», yttrade Lund då det unga paret tog afsked af
honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
