- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
52

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 4. Den falske ridefogden

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»men håll stilla och rör inte ett finger till flykt tills
truppen hunnit fram, så skall det ske dig som du vill.»

Främlingen var en hög kämpagestalt, som, ehuru
tydligen närmande sig sextiotalet, tycktes vara i
besittning af en mindre vanlig kroppsstyrka. Hans af väder
och vind brynta anletsdrag voro vackra och det
gråsprängda skägget väl vårdadt. De små, stickande ögonen
vittnade om klokhet och list och munnens och hakans
läggning om djärfhet och beslutsamhet. Dräkten liknade
den, som den tiden bars af adelns förnämligare tjänare.
Han var väl beväpnad, ty vid sidan bar han en lång
huggväija och ur sadelhölsterna framstucko kolfvarne af
ett par pistoler.

Emellertid hade hufvudtruppen hunnit fram.
Svensson rapporterade sitt fynd för ryttmästaren, men denne
hänvisade med en vink främlingen åt riksrådet Ulfeld,
som genast började förhöret.

»Hvem är ni, min gode man, som så här ensam,
men med goda vapen i följe, drager omkring på små
skogsvägar?» frågade riksrådet och betraktade främlingen
med en forskande blick.

Men denne mötte blicken utan att slå ned ögonen
och svarade med lugn röst:

»Ej kan jag, ringe tjänare, begära att ers höga nåde
riksrådet Ebbe Ulfeld skall känna igen mig, men visst
och sant hade jag den äran att för tvenne månader sedan
i lägret vid Wä till ers nåde öfverlämna en viktig
skrifvelse från min ädla matmor och därpå undfå svar.»

»Nog tycker jag», medgaf riksrådet, »att jag sett ditt
ansikte förr, men hvem är du?»

»Jag är Jesper Svensson, fru Maren Juuls till Wanås
ridefogde, och befinner mig stadd i hennes ärenden.»

»Ja, nu minns jag dig», utropade riksrådet och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free