- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
59

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 5. Svaret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och ehuru jag icke är den man, som älskar att rosa sina
egna bedrifter, så skall jag visa dig huru. Då kriget bröt
ut, kände jag en brinnande håg att ställa mitt svärd till
konungens tjänst för att åter eröfra de provinser, som
genom svek och våld blifvit oss frånröfvade. Men jag
undertryckte min käraste önskan, ty jag visste, att du
med alla dina sympatier stod på andra sidan, och jag
ville ej bidraga till de dinas nederlag, ej i öppen fejd
möta dina vänner. Därför blef jag sittande på mitt
fädernegods, då stridstrumpeten skallade, och båda mina
föräldrar styrkte mig i denna uppoffring.

Men att vara feg ligger ej i släkten Rud. Jag
beslöt därför, att midt genom fiendens armé företaga min
giljarefärd och rycka min brud undan krigets faror. Och
den färden trodde jag icke skulle underkännas som
mannabragd. Genom den ansåg jag mig hafva fyllt villkoret,
och nu kräfver jag att du lika väl håller ditt löfte som
jag uppfyllt din fordran.»

»Må vara att du visade manligt mod, då du förklädd
till bonddräng smög dig hit, ehuru jag hört mången säga,
att den som går fram i de skånska skogarne med danskt
fripass icke löper särdeles stor fara. Dessutom var det
icke genom svenska armén, som den tiden låg söder om
Kristianstad, du kom hit från Helsingborg, utan förbi
dess glest spridda posteringar. Men därmed må vara
huru som helst; det var icke endast bevis på mannamod
jag fordrade, utan fastmera bevis på manlig ädelhet. Men
det är icke ädelt handladt af dig, att, för att främja dina
själfviska intressen, ådraga din mors bästa väninna
misstankar för hemliga förbindelser med danskarne. Och att
du gjort detta genom din hemlighetsfulla ankomst hit
och ditt kvarstannande här, vet du mycket väl.

»Lena, hör mig! — — —»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0067.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free