- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
124

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 12. En tidsbild

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äfven halfvuxna pojkar, bar sin göingereffla i rem öfver
skuldran på väg till Guds hus. Det så kallade
»vapenhuset» å Verums gamla bofälliga kyrka bar icke sitt namn
förgäfves, ty allt efter som folket gick in i kyrkan fylldes
det af mot murarne stödda gevär. Men sådant var i
själfva verket ingenting ovanligt i Göinge härad den tiden.
Midt i djupaste fred kommo icke sällan männen
beväpnade till kyrkan och ofta afslutades gudstjänsten med
målskjutning på kyrkogården, hvilken för sådant ändamål
alltid var försedd med en målskjutningstafla, en i vårt
tycke egendomlig företeelse bland kors och grafvar, men
för den tidens göingar ett kärt tillbehör till den kyrkliga
apparaten. Ånnu så sent som i början af 1700-talet
förekommer i protokoll från biskopsvisitationer i Göinge härad
påbudet att »målskjutningstaflor få icke finnas å
kyrkogården eller kyrkbacken». Sammalunda läses ock i
kungörelser från Carl XI:s senare regeringsår, att »spel,
dobbel, öldrickande och skjutande till måls» icke få
förekomma å kyrkbacken. Att dylika bestämmelser haft sin
befogenhet i en djupt rotad vana och plägsed inom
Göingebygden, kan väl tagas för gifvet.

Det hade ringt samman, folket hade »bänkat in sig»
i kyrkan, karlarne till höger om midtelgången och
kvinnorna till vänster. Församlingens åldrige kyrkoherde, hr
Jörgen Simonsson Schee, hade trädt inför altaret och
gudstjensten började.

Jörgen Schee,[1] till börden norrman och sedan 1640
kyrkoherde i Visseltofta och Verums pastorat, hade i sin


[1] Genom sin dotter Marna, gift med kyrkoherden Samuel
Brodersonius i Stenbrohult, blef Jörgen Schee mormors fader till
blomsterkonungen Carl von Linné. En annan dotter, Kristina,
var gift med kyrkoherden Anders Maglow i Qviinge i dennes
andra gifte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0136.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free