Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 13. Göingerosen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
provianteringen af den för Wanås ovanligt stora
besättningen vållat honom ej ringa besvär, synnerligast som
man måste tänka sig möjligheten af en belägring och
därför nödgades tillse, att proviantkällrarne ständigt vore
väl fyllda, men han hade blifvit af med det tunga
ansvaret att i dessa farliga tider föra befälet i en borg med
otillräcklig besättning. Nu var det löjtnant Hård som
förde befälet och bure ansvaret, och detta var en stor
lättnad för Lars Ryding.
Med den unge befälhafvaren på slottet stod han på
den allra bästa fot och anlitades ofta såsom en erfaren
och sakkunnig rådgifvare. Både löjtnanten och cornett
Borneman voro mycket ofta gäster i hans enkla hem och
visade honom en rent af sonlig vördnad och tillgifvenhet.
Äfven gladde det honom att det just var Smålands
ryttare, som blifvit förlagda på Wanås, ty själf hade han
tillhört detta frejdade regemente och kämpat och blödt
under dess fanor. Han betraktade därför hela truppen,
äldre och yngre, som bröder och stridskamrater.
»Märkvärdigt hvad flickstumpan dröjer länge»,
mumlade gubben, men just i detsamma öppnades dörren och
Anna inträdde med ett helt förkläde fullt af blommor.
Själf var hon dock den vackraste blomman, och den
fadersstolthet, med hvilken fogden betraktade sin
»flickstumpa», var verkligen fullt befogad.
Sällan finner man en så ovanlig skönhet förenad med
en så okonstlad enkelhet och hjärtegod anspråkslöshet
som hennes. »Göingerosen» var snarare en skogens
blyga Rosa, som gömmer sin skönhet och doft för alla
andra än dem, hvilka älska och förstå den, än en af dessa
rabatternas praktfulla drottningar, som säga: »se hur
vacker jag är», och som väfva sin fagraste blomprakt i
en atmosfer af smicker och beundran.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
