- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
185

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 17. Löjtnant Hårds bragd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sårade från snapphaneliken samt att bära honom upp hade
varit nära att kosta båda lifvet.

Löjtnant Hård hade under den korta tid, han
tillhört Smålands rytteri, varit mycket omtyckt af soldaterna,
men från denna stund dyrkades han af dem. Det fanns
ingen af knektarne som icke när som helst skulle ha gått
i döden för honom. Han hade ju utsatt sig för den
förfärligaste fara, en mer än vanligt hemsk död, för att rädda
en simpel knekt.

Det fanns också en annan som till fullo uppskattade
hans ädla och uppoffrande handling, och det var Lena
Sofia von Putbus. Då Axel Hård efter en stund
vaknade ur svimningen, satt hon vid hans hufvudgärd och
höll hans hand mellan sina. Hvad som då rörde sig
inom dem behöfde knappast i ord uttalas. Den mur af
finkänslig stolthet, som Axel Hård själf i sin blindhet
rest mellan dem, låg nu i spillror liksom snapphanarnes
fältverk, och han talade nu om huru varmt han älskade
henne och hvilken bitter kamp med sig själf han
kämpat, sedan försynen på ett för dem själfva så oväntadt
sätt sammanfört dem på Wanås. Själf hade han insett
att denna kamp blefve honom för svår, och därför hade
det varit hans afsikt att söka bli kvitt sitt befäl på
Wanås och i stället bli förflyttad till armén vid
Herrevadskloster, men så kom belägringen emellan. Att han
hittills kunnat framhärda i denna kamp berodde, sade
han henne nu, mest därpå att han särskildt hos fru
Maren, som han antog hysa andra och bättre planer för
sin systerdotters och arftagarinnas framtid, icke ville
framstå såsom den där för egna intressen missbrukade
sin fördelaktiga ställning som försvarare på Wanås under
en farlig och orolig tid.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free