Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 19. Oenighet i snapphanelägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda närvarande kvinnan, Pus-Flse, i sina zigenarepaltor
af halft manligt, halft kvinnligt snitt, förträffligt i stil med
omgifningen.
Den som näst Severin såg mest civiliserad ut var
den lille, axelbrede och liflige »Lille Mats»,
»Villbattingarnes» (ett öknamn på folket från Villands härad)
och Blekingarnes fruktade anförare. Han hade varit
fältväbel i svensk tjänst, men nödgats desertera för att undgå
straffet för ett mord, och hade därefter blifvit en bland
svenskarnes allra farligaste vedersakare. I sin dräkt hade
han emellertid bibehållit ett visst militäriskt snitt, och
genom sin medfödda slughet och sin militäriska
uppfostran samt en utomordentlig djärfhet och tapperhet i
striden intog han en mycket framstående plats bland
snapphaneledarne, liksom ock den omständigheten, att den
kontingent han tillfört belägringshären vid Wanås var den
största och bäst disciplinerade, förlänade honom stor vikt och
anseende i den nu samlade kretsen.
Där var ock Ubbe från Frisholmen, i motsats till
den nyssnämnde en verklig jätte och med ett
fruktansvärdt vildt och afskräckande yttre. Men i likhet med
denne hade han af ett mord drifvits in bland
snapphanarnes skaror. Han var nämligen en af de få
snapphanar, hvilka som själfägande bönder suttit på egna
hemman, innan kriget bröt ut. På sin fäderneärfda gård
Frisholmen, eller som namnet äfven skrifves Frösboholm, i
Vittsjö socken, hade han lefvat i lugn och fred och till
och med åtnjutit ett visst anseende i orten. Men så
kom han i process med en granne och förlorade den
Olyckligtvis sammanträffade han på hemvägen från tinget
i Röinge med sin ovän. Det blef ordväxling och strid
och Ubbe slog ihjäl sin vederdeloman. För att undgå
straffet för detta dråp måste han fly till skogarne, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
