- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
221

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 21. Ett budskap

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Redan tidigt i går afton kom jag hit till gården,
berättade gästgifvaren, men då icke som »morska» utan
som snapphane. I flera timmar dref jag omkring i
lägret och inhämtade åtskilligt, och slutligen, sedan det
blifvit ordentligt nedmörkt, lyckades jag smyga mig upp
på taket af den hydda, där befälhafvarne samlades, och
gömma mig i riset. Här hörde jag allt hvad som talades
där inne och fick sålunda ganska god reda på såväl hvad
som tilldragit sig före min ankomst som hvad sedan
skedde. De hade hållit rådplägning om en af Sven
Pålsson, den så kallade Göingehöfdingen, uppgjord anfallsplan.
Men så hade Pus-Else kommit fram med den där
nidingstanken att använda kvinnor och barn som skydd. Det
ville Sven Pålsson, som är en snapphane af det
hederliga slaget, ty äfven sådana finnas, icke på något villkor
gå in på. Och då de andra enstämmigt antogo det, blef
han arg, nedlade sitt befäl och gick. Men nu blef det
etter värre, ty nu vardt det fråga om hvilken som efter
honom skulle bli öfverbefälhafvare. ’Lille Mats’ ansåg
sig själfskrifven, efter som han anförde den största
styrkan, men Per Stensson tyckte att ingen annan än han
kunde komma i fråga, ty han hade, sade han, kaptens
rang i danska armén. Det blef ett förskräckligt kif
emellan dem båda, och det var inte långt ifrån att de
kommit i slagsmål. Men så blef där omröstning, och då
visade det sig att Per Stensson hade de andra på sin sida
och vardt han erkänd som öfverbefälhafvare. Då blef
Lille Mats arg och svor en dyr ed på att han aldrig i
lifvet ställde sig och sitt folk under Per Stenssons
befäl. Och därmed gick han. Så upplöstes
sammankomsten och de andra befälhafvarne drogo ut för att i
öfverensstämmelse med Pus-Elses plan drifva ihop kvinnor
och barn. Det var en jämmer och ett elände att se hur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0241.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free