- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
231

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 22. »Snapphanebyken» på Wanås

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ohyggligt arbete. Det var att bortrödja likhögarne i
porthvalfvet och nödtorftligen rengöra och aftvätta denna hemska
likbod, som var ohygglig att skåda.

»Icke ens på Tysklands slagfält under trettioåriga
kriget har jag sett en blodigare syn», sade gamle Lars
Ryding, rysande inför dessa högar af sönderskjutna och
skållade människor.

»Det skulle förvåna mig», svarade Markaryds-Nisse,
som tvärtom med ett visst välbehag tycktes betrakta
likhögarne, »om de lyckas drifva fram folket till nya anfall
emot Wanås efter den näsbrännan. Snapphanarne kunna
vara tappra och oförvägna i anfallet, men gent emot
svårare motgångar förlora de lätt modet. De äro icke
uthålliga vid ett kraftigt motstånd, det har redan visat sig
vid många tillfällen.

Redan samma natt erhölls bekräftelse på att
gästgifvaren alldeles riktigt bedömt snappphanarne,
åtminstone det stora flertalet af dem.

Vid 11-tiden på aftonen hade löjtnant Hård gått upp
i tornet för att möjligen därifrån kunna se hvad
snapphanarne hade för sig. Han hade knappast kommit dit
upp, förrän en gäll trumpetsignal skallade och hofslagen
af en i galopp framstormande ryttartrupp hördes från
väster. Och strax efter syntes en sluten trupp svenska
dragoner jaga en flock snapphanar framför sig nedåt
västra sluttningen.

»Det är Hummerhjelm som kommer, nu måste vi
göra ett utfall!» ropade löjnant Hård.

Och det dröjde ej länge, förrän han i spetsen för
en trupp af sina ryttare stormade ut ur denna port, som
varit så ödesdiger för snapphanarne.

»Hummerhjelms dragoner äro öfver oss!» ropades
det i snapphanelägret.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free