- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
265

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 26. I svenska högkvarteret

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höljdt sig med odödlig ära, där var Erik Dahlberg,
mannen från »tåget öfver Bält» och ännu vid 52 års ålder
verksam och oförvägen som en yngling, samt den tappre
Kristoffer Gyllenstjerna, generalmajorerna Göran Sperling,
Schultz och Mortaigne, konungens fältpräst Haqvin Spegel
m. fl. Vid ett fönster med utsikt åt gården stod
ryttmästaren Axel Hård, som just denna dag hade alla skäl
till belåtenhet, ty konung Carl hade under ridten berömt
honom för det utmärkta skick, hvari han höll sin skvadron.

Axel Hård hade på den korta tid, han varit vid
armén, stigit högt i sin konungs ynnest. Och hvad som,
frånsedt alla personliga egenskaper, icke litet bidragit
därtill var hans förlofning. Skälet är icke svårt att inse.
Konung Carl hyste ett ganska djupt och stundom kanske
äfven ganska befogadt misstroende till de skånska
godsägarne. Därför såg han mycket gärna att de skånska
godsen öfverginge i svenskfödda händer, och då nu Axel
Hård förlofvat sig med arftagerskan till ett af Skånes
större gods, så hade han därigenom tillmötesgått en af
konungens käraste önskningar. När nu härtill lägges
det utmärkta sätt, på hvilket han försvarat Wanås emot
snapphanarne, och hans berömliga förhållande under slaget
vid Landskrona, så må man ej undra öfver att han, som
man säger, stod väl i vantarne på högre ort.

Också tyckte Axel Hård, där han stod vid fönstret
och kikade ut genom de små rutorna, att lifvet log emot
honom. Föga anade han att detta leende redan i nästa
ögonblick skulle förbytas i bistert allvar.

Plötsligt fick han se en ryttare, som ådrog sig hans
uppmärksamhet. Det var en gammal man med långt
grått skägg och ett nedtryckt utseende, vålladt kanske
mindre af ålder och trötthet än af andra orsaker. Först
då mannen kommit in på den trånga gården och stigit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:19:31 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cagoing/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free