- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
271

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 27. Herden i ulfvens kula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

med snapphanarne och bedyrade, att lika väl kunde man
sätta honom till att leta upp en knappnål i en höstack
som att taga reda på Severin. Men Maglow kände sin
man. Han stoppade igen bedyrandena och ederna med ett
par blanka silfverdalrar och hotade dessutom med Severins
vrede, därest denne på grund af Långe-Måns envishet
ginge miste om ett viktigt samtal med sin egen broder.

Den spiken drog, och samtalet afslöts med det
löftet af Långe-Måns, att han följande eftermiddag skulle
komma till Qviinge prästgård och meddela svar. Häraf
kunde Maglow sluta till att Severin icke vore så
särdeles långt borta.

Långe-Måns höll sitt löfte. Följande eftermiddag
infann han sig punktligt i prästgården och erbjöd sig att
samma afton föra kyrkoherden Maglow till Severins
»bostad», men endast på ett villkor. Och det vore att
kyrkoherden komme hem till honom, sedan det blifvit mörkt,
och ginge in på att färdas från Hökaröd till den plats,
dit de skulle, med förbundna ögon.

Detta var ju visserligen ett sätt att resa, som icke
vidare tilltalade Maglow, men då detta villkor
tydligtvis blifvit uppställdt af Severin själf, så ansåg sig
kyrkoherden icke böra äfventyra beskickningens utgång på
en vägran att underkasta sig detsamma. Färden blefve
visserligen ganska obehaglig, men det kunde bli
intressant att se, hur det såg ut i snapphanarnes högkvarter,
och för sin egen person ansåg sig Maglow icke ha något
att frukta. Han svarade således ja, och det beslöts att
han till fots skulle komma till Hökaröd. Återstoden af
färden åtog sig Långe-Måns att ombesörja, liksom han
ock svarade för hemfärden.

Aftonen den 19 Juli var mulen och det var ganska
mörkt i skogen, då Maglow ankom till Hökaröd. Också

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free