- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
275

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 27. Herden i ulfvens kula

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

i början reda ut denna förundransvärda syn, men efter
hand klarnade den och dess mera steg hans förvåning.

Rummet, som var ganska stort, nästan som en sal,
tycktes liksom det lilla förrummet sakna fönster, eller
ock doldes dessa bak väggdraperierna. Sådana af rödt
och blått kläde betäckte nämligen helt och hållet
väggarna och äfven taket, i det de voro baldakinformigt
hopfästade omkring en i takets midt hängande ljuskrona,
från hvilken ett stort antal vaxljus belyste rummet. Längs
väggarna stodo bänkar, täckta med hyenden i brokiga
färger, omväxlande med större och mindre skåp af
snidad ek. En dyrbar pendyl i ebenholz och guld jämte
en hel rad större och mindre silfverbägare och pokaler
prydde den på ena långväggen befintliga kaminfrisen,
och golfvet var betäckt med en dyrbar matta af
orientaliskt arbete.

Vid fondväggen midt emot Maglow stod en låg
divan, och på denna satt en högväxt kvinna, klädd i en
svart, fotsid sammetsklädning, kring den yppiga halsen
besatt med en spetskrage, som föll långt ned öfver
bröstet. I det kolsvarta håret slingrade sig ett glänsande
hvitt pärlband och på de små hvita fingrarne bar hon
guldringar med gnistrande stenar. Fastän icke längre i
sin första ungdom, var hon utomordentligt vacker. Man
skulle ha kunnat taga henne för en drottning eller
åtminstone en borgfru af ädel börd. Men där låg dock
något i hennes drag, som påminde om att mer än en
stormvind sopat fram öfver hennes förflutna lif.

Halfliggande vid hennes fötter och med en luta i
knäet stödde sig Severin mot divanen i en allt för
teatralisk ställning. Han var icke nu klädd i sin vanliga
jägarekostym, utan i en spansk dräkt, sådan som ett
århundrade tidigare var bruklig bland adeln äfven i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0301.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free