- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
311

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 31. Immelsborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kap. 31.

Immelsborg.



Norr om Skärsnäslandet och just vid inloppet till den
fyra kilometer långa vik af sjön Immeln, som i norr
vid Nyteboda tangerar Blekingsgränsen, ligger den så
kallade Högön, hvars midt upptages af en ganska hög
granitklippa med på tre sidor nästan lodräta väggar,
riktiga ättestupor. I våra dagar är ön alldeles kal, men vid
tiden för vår berättelse växte norr om klippan och
alldeles invid dess åt denna kant långsluttande sida en
lund af lummiga bokar. I öfrigt var redan då ön
ganska fattig på vegetation, ty dels utgjordes dess mark af
öfvervägande stenhällar, dels hade man i försvarssyfte
bortränsat de träd och buskar, som skjutit upp ur den
steniga grunden.

Ön var nämligen befäst, men på ett ganska
primitivt sätt, som förmodligen knappast skulle godkänts af
den tidens förnämste ingeniör, Erik Dahlberg.

Då Sven Pålsson till följd af splitet bland
snapphanarne nödgades öfvergifva planen att göra Wanås till
en befäst stödjepunkt för snapphanehären, hade han till
en början dragit sig tillbaka till sitt gamla fädernehem
vid Skeingesjön. Men kort därefter fick han besök af
Lille-Mats, som, sedan dennes plan att blifva
öfverbefälhafvare strandat, ångrat sitt affall från Göingehöfdingen
och nu erbjöd försoning och löfte att alltid erkänna Sven
Pålsson som öfverbefälhafvare, om denne ville glömma
det framfarna och samarbeta med honom.

Sven Pålsson, som, trots motgångarne i början,
aldrig öfvergifvit tanken på att samla snapphanerörelsen
till en organiserad makt, emottog dess hällre denna af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free