- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
316

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 31. Immelsborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erkänna att, då jag och min kära väninna här skulle
falla i fångenskap i dessa oroliga tider, så kunna vi ej
nog tacka Gud för att ha kommit i sådana händer som
dina och din brors.

Vid denna punkt af samtalet afbröts det af
Göingehöfdingen själf, som vänligt hälsande slog sig ned på
bänken vid sin systers sida.

»Jag har», sade han, »i dag fått ett ganska oväntadt
besök, som egentligen gäller er, jungfru Anna Ryding.
Det är gårdsfogden på Hanaskog hr Sivert Gren, och
han påstår att ni är hans trolofvade, jungfru Anna. Hvad
säger ni till det?»

»Det är en oförskämd osanning!» svarade Anna, i
det förtrytelsens rodnad färgade hennes bleka kinder.

»Det samma sade också jag», återtog Sven Pålsson,
»men när jag framhöll, att ni vore trolofvad med en
svensk officer, invände han att denne officer vore död.
Jag brydde mig ej om att i detta hänseende motsäga
honom, ehuru jag, som väl Gertrud redan meddelat er,
mycket väl skulle kunnat göra det, men i stället kunde jag
ej låta bli att förundra mig öfver hvarför officerens död
ögonblickligen skulle medföra en trolofning med Sivert
Gren. Han hade äldre rättigheter, sade han. Därom
ansåg jag mig emellertid ej befogad att tvista, men bestred
hans målsmanskap öfver er på en så löslig grund. Då
började han pocka på ert utlämnande såsom en
tacksamhetsgärd emot honom för de många tjänster han gjort
snapphanarna och danska kronan och förevisade till och
med intyg i sådant hänseende. Enär ni blifvit af mitt
folk tagen, så att säga, »för sällskaps skull», anser jag
mig dock knappast berättigad att mot er vilja kvarhålla
er, och därför svarade jag, att ni själf finge afgöra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0344.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free