- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
324

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 32. I »Kastagropen»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

att ha kärestans fingrar i håret, än att själf klämma
fingrarne på den motspänstiga graniten.

Men en vacker dag hördes ett förfärligt brusande
och Immelns vatten tycktes befinna sig i uppror. Det
var jätten vid Filkesboda, som lyckats genombryta
klippan. Nu hade Immeln ett utlopp.

Jätten vid Dyneboda märkte nu för sent, att han tack
vare jungfrusmek kommit på efterkälken, som mången
har väl så, och att hans rival segrat. Han kastade då i
vredesmod bort sina verktyg och drog till ett annat land
och därför heter hans ofullbordade grop än i dag
»Kastagropen».

För den som med från all sagoromantik frigjord
blick betraktar »Kastagropen», synes det otvifvelaktigt,
att Immeln själf varit den jätte, som gräft denna grop
och äfven begagnat den som utlopp, kanske vid något
tillfälle, då det andra utloppet var stoppadt af is eller
annat hinder. Att den sedan öfvergifvit sitt verk och
låtit »Kastagropen» nöja sig med en liten oskyldig bäck,
kan lätt förklaras af en senare lossning vid Filkesboda.

Så mycket är säkert. Jättekrafter ha varit i
verksamhet då Kastagropen gräfdes.

I denna väl undangömda ravin hade Lille-Mats
förlagt sitt hufvudläger, och han hade inredt den på ett för
ändamålet ganska lämpligt sätt. Genom att afstänga
sidoklyfternas mynningar med grofva granitmurar — rudera
af dylika tvärmurar skönjas här och där ännu i dag —
och förse dem med tak, bildade af grofva stockar, ris och
jord, hade han förskaffat sig ett antal bonings- och
förrådsrum, bildande liksom en gata af bostäder längs
vägen i ravinens botten. De voro visserligen mera fasta
än bekväma, mera rymliga än fukt- och dragfria, men
snapphanarne voro inga af öfverflödiga bekvämligheter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0352.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free