Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 33. Den b!å ormen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
intet att uträtta. Äfven hos denne snikne, vildsinte
mördare, som icke aktade en människas lif mer än en flugas,
var det något som uppreste sig emot att lönmörda en
sådan man som Göingehöfdingen. Hon beslöt därför att
tillgripa kraftigare medel.
»Jag befaller dig att göra det och du måste lyda
mig», skrek hon i det hon reste sig och betraktade
honom med flammande blickar, hvilka på honom tycktes
äga samma tjusmakt, som ormens på sitt offer. Men
ändå upprepade han, fast skälfvande i hela kroppen,
orden:
»Jag gör det icke!»
»Du vet att endast tre gånger har jag makt att frälsa
dig för den blå ormen. Två gånger har du sett honom
— akta dig, att du inte får se honom den tredje.»
Med dessa ord närmade hon sitt ansikte tätt intill
hans och, så att säga, insvepte honom i sina brinnande
blickar. Röde-Nisse liksom sjönk tillhopa, men hans
ögon, som blefvo dunkla och liksom glasaktiga, kunde
icke slita sig ifrån hennes. Så stodo de ett ögonblick.
Därpå vände hon sig hastigt om, pekade mot vattenfallet
och skrek:
»Ser du, där är den blå ormen!»
Röde-Nisses ögon följde motvilligt hennes hand,
men då hans blick träffade vattenfallet, sjönk han ned
på sina knän, ögonen, som tycktes nära att tränga ur
sina hålor, stirrade i den angifna riktningen och darrande
i alla leder skrek han:
»Hjälp, nådige gud! — den blå ormen!» [1]
»Säg mig hur han ser ut!» hväste Pus-Else.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
