- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
340

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 34. »Häng dem!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Bodel, Bodel, du krona bland pojkar, om tio
minuter skall du få se Markaryds-Nisse hänga.»

Naturligtvis delades glädjen äfven af de öfriga kring
eken samlade snapphanarne, och där var ett jubel och
stim kring dödsträdet, som skulle kommit en främling
att tro, att han bevittnat en orgie af vansinniga.

Plötsligt erinrade sig Lille-Mats något. Vändande
sig till Bodel utbrast han:

»Du sade, att de hade en pojke med sig — någon
sådan ha inte vi sett till.»

Men innan Bodel hann svara, drogs
uppmärksamheten åt annat håll. Från den bortre delen af klyftan,
dit man begifvit sig för att hämta fångarne, hördes ett
tjut och ett oväsen, som om legioner afgrundsandar stämt
möte mellan Kastagropens skrofliga väggar.

»Hvad i h—e står på?» ropade Lille-Mats. »Sätta
sig fångarne till motvärn eller har folket blifvit anfallet?»

I detsamma syntes en tät flock af snapphanar, som
tycktes befinna sig i den yttersta upphetsning, komma
springande i klyftans botten.

»Hvad står på?» ropade än en gång Lille-Mats med
sina lungors hela kraft.

»Det finns inga fångar i hålan — fångarne äro borta!»
skreks det af hundrade munnar där nere.

»Nu ljugen I, edra dumma hundar», röt Lille-Mats.

Och med en vighet och fart, som man knappast
kunnat tilltro hans klumpiga kropp, klättrade han ned
för den branda afsatsen och började springa bortåt
fängelsehålan, kastande undan snapphanar, hvilka i trängseln
hindrade honom, som om de varit flarn.

Den sidoklyfta, hvilken blifvit använd som fängelse,
liknade de öfriga grottbostäderna, men den var ganska
smal, nästan endast som en bred gång. Dess mynning

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free