- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
352

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 36. Lönmord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

underst. Men efter flera fåfänga försök lyckades han få
sin motståndare under sig och på samma gång sin högra
hand fri.

Nu var det ute med Röde-Nisse. Sven Pålssons
kraftiga näfve grep om hans strupe och sammanklämde
den med styrkan af en järntång, bofvens ögon höllo på
att trängas ut ur sina hålor, det afskyvärdt vanstälda
ansiktet blef blårödt och hans muskler började
slappas. Ännu några få sekunder och Röde-Nisse skulle
ha varit död.

Men nu fann Pus-Else det vara på tiden att blanda
sig i leken. Upptagande den tappade knifven jagade hon
den med anlitande af hela sin styrka ända till skaftet i
Göingehöfdingens rygg. Han släppte sitt tag och
försökte värja sig mot denna nya fiende, men förmådde icke
resa sig, utan föll åt sidan.

Pus-Else stötte då knifven i hans hals, ett
rosslande hördes, och Göingehöfdingen var död — fallen
för zigenerskans egen hand, samma hand som han
under ungdomsårens berusning öfverhöljt med brännheta
kyssar.

För andra gången hade Pus-Else krossat
snapphaneorganisationen — och nu ohjälpligt.

Röde-Nisse hade rest sig. Han vacklade som en
drucken och ögonen voro blodsprängda. Med fasa
betraktade han sin höfdings lik och furien, som ännu stod
med den bloddrypande knifven i hand.

I detta ögonblick hördes stigens torra grenar där
inne å den med grof timmerskog bevuxna ön knastra
under tunga steg. Någon kom.

Häftigt uppskrämd af detta buller, kastade Pus-Else
knifven långt ifrån sig, grep tag i den vimmelkantige
Röde-Nisse och släpade honom med sig till andra sidan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0382.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free