- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
354

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 36. Lönmord

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Vid sin ankomst tyckte han sig ha hört någon springa
genom snåren åt östra sidan af udden och strax därpå
plaskandet af åror. Med ett par språng uppnådde han
stranden och såg då en man och en kvinna ro från ön af
alla krafter. Han kände genast igen Pus-Else och
Röde-Nisse, ty de voro ännu ganska nära.

Nu visste han hvem som utfört lönmordet.

Lille-Mats besinnade sig icke länge. Hans goda
snapphanegevär följde honom på alla vägar och stigar.
I ett ögonblick hade han spänt hanen, kastade bössan
till kinden och sköt.

I detsamma skottet brann af släppte Röde-Nisse
årorna, reste sig i båten, bredde ut armarne och föll
baklänges i vattnet, hvars klara spegel färgades röd af blod.

Lille-Mats var en god skytt. Hans säkra kula hade
icke förfelat sitt mål. Röde-Nisse var död, innan han
ännu hade hunnit hämta sig från sitt förra nappatag med
döden. »Den blå ormen» hade tagit honom, den fagra
blå Immelen, hvars lekande böljor mjukt slöto sig om
den blodtörstige snapphanens vidriga lik. Men icke var
det i den gestalten han föreställt sig »den blå ormen».

Om Lille-Mats hade vetat hvem som fört knifven
vid mordgärningen, skulle han nog snarare ha siktat på
Pus-Else. Men nu hade han ingen kula för henne, och
innan han hunnit ladda skulle hon, som tagit till årorna
och rodde för lifvet, ha kommit utom skotthåll.

Han återvände därför till liket och föresatte sig att
Pus-Else skulle han nog taga fast. Galgen eller bålet
vore för öfrigt en mera passande död för henne än en
ärlig kula.

Då Lille-Mats, medförande Göingehöfdingens lik och
omtalande hvad som händt, lade till vid Immelsborg, blefvo
sorgen och bestörtningen lika stora som allmänna. Gertrud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0386.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free