- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
363

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 37. Hvad Jöns Hornsked berättade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

land, då flickorna bortfördes från Högön. Må han själf
berätta hvad han sett, sedan skall jag omtala min del af
detta spioneri.»

Sålunda uppmanad tog Åke Silfver till orda och
berättade:

»Natten var ovanligt ljus och då det icke fanns en
enda snapphane på Skärsnässtranden, var min
vakthållning ingalunda svår. Men däremot blef den ganska
långvarig. Jag började tro, att hela planen blifvit uppgifven,
men till sist fick jag se en båt skjuta ut från norra
delen af Högön. Hållande sig i skuggan af den mindre ö,
som ligger norr om densamma, tycktes den till en
början styra rakt åt öster, men snart vände den åt söder.
Jag klef då upp i en tät gran, som växte vid
strandbrädden, och hade den turen, att båten lade till alldeles
invid densamma. Således hade jag godt tillfälle att både
höra och se. I båten funnos sex män och två
fruntimmer. Då de alla kommit upp i land, hörde jag det ena
af fruntimmerna säga till den unge mannen, som tycktes
vara anföraren för expeditionen: ’Kan du svära vid din
riddersmannaära, att du för oss tillbaka till Wanås, så
skola vi frivilligt följa dig’. ’Ja, det svär jag’, sade han.
Därpå begaf sig hela sällskapet in åt skogen. Men som
jag inte kände till trakten, vågade jag ej följa dem utan
begaf mig tillbaka till brytstugan, där jag skulle träffa
Jöns.»

»Nå, hvad har du då sett, Jöns Hornsked?» sporde
gästgifvaren.

»Liksom Åke fick jag vänta ganska länge. Men
så kommo de och jag såg hela sällskapet passera. De
voro nio män utom de båda flickorna. Junkern, fogden
och flickorna voro till häst, men de sju snapphanarne
gingo till fots. Klockan var säkerligen nära två på

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free