- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
364

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 37. Hvad Jöns Hornsked berättade

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

natten, då de passerade stället, där jag låg gömd, och skola
de endast marschera under natten, såsom förut blifvit
sagdt, så kunna de ej ha hunnit synnerligen långt vid
dagens inbrott. Jag skyndade tillbaka till brytstugan och
därifrån begåfvo vi oss hit.»

Jöns Hornskeds berättelse förorsakade en tvär
omkastning i gästgifvarens planer. Att under sådana
förhållanden längre kvarstanna vid Immeln vore ju
gagnlöst. Snapphanarne på Immelsborg finge Ulfelds
bondesoldater sköta bäst de kunde; den fördelen af de senares
ankomst till sjön just nu hade dock gästgifvaren och
hans män, att de kunde röra sig fritt utan att behöfva
taga hänsyn till snapphanarne. Dessa hade nämligen
redan dragit sig till Högön och därigenom lämnat hela
trakten åt söder öppen. Hvad vore nu att göra?

Svaret kunde icke blifva mer än ett, att förfölja
junker Rud och söka att med våld befria flickorna.

Lars Ryding framkastade den förmodan, att
möjligtvis junker Rud menat ärligt, då han vid sin
riddersmannaära försäkrade att han skulle återföra flickorna till Wanås.

»Det gjorde han icke», försäkrade gästgifvaren, »det
framgår allt för tydligt af det samtal Jöns Hornsked
hört.»

Emellertid blef öfverläggningen icke lång. Sven Korp
och hans son samt Åke Silfver lofvade att deltaga i
förföljandet och härigenom hade expeditionen, Mårten
inberäknad, vuxit till åtta goda skyttar.

»Vi skola befria flickorna med våld», förklarade
gästgifvaren. Hela styrkan utgör ju icke mer än nio man —
dem måtte vi väl med lätthet kunna rå på.»

En enda svårighet återstod: Fyra af männen
saknade vapen och ammunition, enär sådant blifvit dem
beröfvadt under fångenskapen. Lyckligtvis var dock Sven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0396.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free