- Project Runeberg -  Göingehöfdingen och snapphanarne. Historiskt-romantiska skildringar från Carl XI:s krig i Skåne /
432

(1899) [MARC] Author: Carl August Cederborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kap. 44. Göingerosens bröllop

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

löfskog krökte sig mot Wanås, hade samlats talrika skaror
af högtidsklädd allmoge, männen i sina vidskyggade svarta
hattar och bjärt gula skinnbyxor, och kvinnorna i sina
hvita »klutar», hvilkas vingar fladdrade i den lätta
höstvinden. Och alla spejade mot Wanåsvägen, hvarifrån
brudtåget väntades. Snart gick en svallvåg af glad förbidan
genom de väntande skarorna, ty nu hördes skrällande
regementsmusik, som spelade en munter bröllopsmarsch, och
i detsamma smattrade täta salvor af gevärsskott från
skogens dunkla innandömen. Man skulle kunnat tro, att det
var snapphanarne, som lagt sig i försåt för brudföljet för
att återtaga hvad de en gång röfvat, men den med ortens
sed mera bekante tog saken lugnt, ty han visste, att
skotten härledde sig från ett i Göingebygden urgammalt bruk
att skjuta för brudparet. Ju flera skott och dess starkare
smällar, ju större heder.

Musiken närmade sig allt mer och mer, och snart
blef den synlig i vägkröken ofvanför kyrkan. Åskådarne
trängde sig allt mer ihop vid vägkanten eller klättrade upp
på kyrkogårdsmuren, som företedde en brokig tafla. Till
och med uppe i lindarnas kronor framtittade nyfikna
pojkansikten, och de hade onekligen den bästa utsikten — hela
bröllopståget i fågelperspektiv.

Efter musiken följde en trupp ryttare, hvilkas blanka
harnesk glimmade ståtligt i solen. Därpå kom
kyrkoherden Andreas Maglow på sin Brunte, nyryktad och
skinande och i betraktande af de magra tiderna nästan
oförskämdt fet. Kyrkoherden hade dagen till ära iklädt sig
en ny kaftan, och kruskragen kring hans hals glänste
nystärkt och finurligt krusad som papperet kring en
bröllopstårta. Den gode kyrkoherdens kantiga ansikte med
sitt martialiska skägg, sådant det allmänt bars af den
tidens prester, under det militären åtnöjde sig med små,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Nov 20 21:25:31 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/cagoing/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free