Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En modig qvinnas händelserika lefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bort; hvilket också försatte mig i land.
Ankommen dit, tog min fader och skakade och
ruskade mig samt lofvade mig stryk, då jag
svarade: min fader lofvade ju, att jag skulle
slippa stryk, om jag följde med bonden
godvilligt; hvarpå min fader sade: du skall få
stryk och följa med ändå. När jag nu var
hemkommen, mötte jag min moder, som tog
mig i handen, ledde mig in uti en kammare
och sade: gråt icke, min lilla Anna, om din
fader är sträng, så vet att jag har ett ömt
modershjerta. Min moder bjöd mig middag;
men jag förmådde icke. Hon visste att jag
älskade grädde och färskt smör, hvarföre hon
äfven bjöd mig det; men förgäfves, sorgen
hade gjort mig mätt. Nu kom bonden med
sin hustru inpå gården, bägge ridande. Se så!
skrek min fader med hög röst, nu är
bondfolket här; är du nu färdig, sade han åt mig,
då min moder svarade: ja, visst är hon färdig;
men jag får henne icke att äta något, hvarpå
bonden sade: åh, min lilla fru! hon skall nog
få mat när vi komma hem. Nu kom min
fader och bondhustrun, samt hjelpte mig upp
på hästen hvarpå hon och jag skulle rida.
Sedan de satt mig på hästen, bad jag min
äldsta syster att få mina dockor, som voro
min tröst, då min fader svarade: hon får inga
dockor, hon skall endast lära sig arbeta. Då
bad jag, att när min fader föser mig upp till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
