Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En modig qvinnas händelserika lefnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ögnasigte, hvarföre jag genast öfvergaf kreaturen,
sprang i största hast in uti skogen, för att få
ett träd hvaruti jag kunde klifva upp.
Lyckligtvis fann jag ett sådant, klef upp deruti,
och med blixtens hastighet var också björnen
der, som nu försökte att äfven komma upp i
trädet; men qvistarne buro honom icke, utan
gingo sönder. Jag satt emellan lif och död,
emedan jag hört, att björnar stundom
kullgräfva träd; och han bortgick icke det minsta,
utan hade sina blickar ständigt fästade på mig.
Ingen ifrån bondfolket hörde efter mig, utan
jag måste förblifva i trädet till kl. 11 på
aftonen, då folk kommo ifrån en i trakten
belägen äng. De fingo se björnen, och snart
infann sig en bonde med laddad bössa. Han
lade an, sköt, och björnen dog och jag
återfick min frihet. Derefter sade bonden åt mig:
akta dig när du hädanefter går till denna skog,
här finnes stor tillgång på björnar.
Nu tillstundade marknaden i Nordmalings
socken och jag gladde mig, att efter 5
månaders pinotid få slippa ifrån bondfolket. Jag
fick löfte af bondens hustru, att få följa med,
och åtankan, att vid marknaden få råka mina
föräldrar, gjorde, det jag glömde alla
svårigheter jag genomgått och tänkte endast på den
glada stunden, då jag åter skulle få se mina
föräldrar och mina syskon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
