Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
November 1794 genom meddelandet af den underrättelsen, att Condé var
återtaget från Österrikarne.
Sverige var det land, som först följde Fransmännens föredöme i afseende
på inrättandet af optiska telegrafer. Redan år 1794 hade presidenten
Edelcrantz, utan all imitation af den franska telegrafen, ja utan att om denna ens
hafva någon närmare kännedom än att till densamma användes rörliga armar,
konstruerat sin telegraf, hvilken den 30 Oktober och 1 November samma år
försöktes mellan Stockholm och Drottningholm samt ett par år sednare antogs
i England, först med några misslyckade förändringar, men sedermera
fullkomligt sådan densamma var konstruerad af Edelcrantz, hvilken af sällskapet för
konster, åkerbruk och handel i London hedrades med detta sällskaps prismedalj
för nyttiga uppfinningar.
Edelcrantz’s telegraf skiljde sig från Chappe’s hufvudsakligen derigenom,
att, i stället för de trenne rörliga armarne, användes trenne fasta, på en mast
uppsatta, horisontela armar, på hvar och en af hvilka voro medelst gångjern
anbragta 3:ne fyrkantiga luckor, hvilka kunde läggas horisontalt eller ställas
vertikalt. Endast i den sednare ställningen voro luckorna synliga till nästa
station. Hvarje lucka på den öfversta armen betydde 1, på den mellersta 2
och på den nedersta 4.
De nio luckorna voro för öfrigt så placerade, att de äfven bildade trenne
vertikala rader. Den första vertikalraden utmärkte enheter, den andra tiotal
och den tredje hundratal. Man kunde med luckorna utmärka hvilket tresiffrigt
tal som helst från 0 till 777, uti hvilken ingen större siffra än 7 ingår. Detta
tillgick sålunda:
För att utmärka, att första siffran till höger uti talet, d. v. s.
enhetssiffran, är 1, uppfälles den öfversta luckan uti den första vertikalraden.
Enhetssiffran 2 angifves genom att uppfälla medlersta luckan uti första vertikalraden;
och enhetssiffran 4 genom att uppfälla den nedersta luckan uti första
vertikalraden. Enhetssiffran 3 angifves derigenom, att de öfversta och medlersta (1+2)
luckorna uti meranämnde rad äro uppfälda; enhetssiffran 5 genom öfversta och
nedersta (1+4) luckornas uppfällande; enhetssiffran 6 genom medlersta och
nedersta luckornas uppfällande samt enhetssiffran 7 genom alla tre luckornas
uppfällande i första vertikalraden. På enahanda sätt angifvas tiotals- och
hundratalssiffrorna 1—7. När någon eller några siffror i talet äro 0, så
tillkännagifves detta derigenom, att ingen lucka är synlig i den motsvarande raden eller
de motsvarande raderna. De tal, man kan signalera, äro således 1—7, 10—17,
20—27 o. s. v.; 100—107, 110—117, 120—127 o. s. v.; 200—207, 210—217
o. s. v.; 700—707 o. s. v.; 770—777. På detta sätt erhållas 511 eller, om
0 medräknas, 512 olika siffertal.
Talet 367 utmärkes t. ex. sålunda:
| 1 | — | 1 | |
| 2 | 2 | 2 | |
| — | 4 | 4 | |
| = | 3 | 6 | 7. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
