- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
6

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvar sitt glas innehållande vatten; och voro alla glasen, med botten uppåt,
nedstälda uti ett kärl med vatten. När nu tvenne trådar förenades med hvar sin
pol af stapeln, uppkom gasutveckling vid de motsatta, uti vatten inledda, ändarne;
och utmärktes på detta sätt tvenne bokstäfver på en gång. Då vid den ena
af dessa trådspetsar utvecklas en volym gas (vätgas), hvilken är dubbelt större
än den gasvolym (syrgas), hvilken utvecklas vid den andra; och då den
telegraferande kan, genom att förena den ena eller andra tråden med den ena eller
andra polen af stapeln, bestämma vid hvilkendera trådspetsen den större
gasutvecklingen skall ega rum; så kunde man lätt anordna så, att t. ex. den större
gasvolymen utmärkte den föregående af de båda bokstäfver, som samtidigt
signalerades. Till lättnad vid signalernas afläsning var hvarje glas märkt med sin
bokstaf eller siffra.

Sömmering isolerade trådarne från hvarandra genom att omveckla dem med
silke, hvarefter de lades tillsammans och öfverdrogos med fernissa. Isoleringen
blef sålunda opålitlig, på samma gång som anläggningskostnaden fördyrades
genom det stora antalet af trådar.

År 1839 utförde holländaren Vorselman de Heer en fysiologisk telegraf.
Till densamma begagnades tio trådar, som på mottagningsstationen slutade med
hvar sin tangent. På hvar och en af dessa tangenter lade telegrafisten ett
finger, och den elektriska strömmen från en s. k. induktionsapparat åstadkom
ryckningar samtidigt i de tvenne fingrar, som berörde tangenterna till de tvenne
trådar, genom hvilka strömmen leddes.

Sålunda kunde ryckningar kännas samtidigt:

a) i ett finger på den högra och ett finger på den venstra handen = 25
kombinationer (för 25 bokstäfver).

b) i två finger på den högra handen = 10 kombinationer (för de 10
siffrorna).

c) i två finger på den venstra handen = 10 kombinationer (för
tjensteanmärkningar, tecken att ett ord var sluttelegraferadt o. s. v.).

Äfven detta telegraferingssystem, hvilket för öfrigt var ganska sinrikt
uttänkt, hade olägenheten af att använda för många trådar, hvarigenom
anläggningskostnaden så väsendtligen fördyrades; hvarförutan isoleringen var
ofullständig. Dessutom vet man nu mera, att upprepade elektriska stötar
åstadkomma okänslighet.

Redan åren 1819—1820 (se framdeles vid beskrifningen af galvanometern)
hade professor Örsted i Köpenhamn upptäckt, att en fritt sväfvande magnetnål
vrides ur sin riktning, Norr—Söder, af en elektrisk ström, som framgår uti en
ledare i nålens granskap, parallelt med nålen. Denna verkan kan förstärkas,
om strömmen ledes flera gånger omkring nålen. Samma år uttalade Ampère den
åsigt, att denna den elektriska strömmens egenskap kunde användas för
telegrafering; och Richtie, Fechner, Davy samt Alexander i England utförde telegrafer
på denna grund, men använde dertill ett stort antal trådar.

Schilling von Cannstatt, ryskt statsråd, reducerade år 1832 trådantalet till
2; och derigenom erhöll problemet att på ett praktiskt sätt åstadkomma en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free