Lärobok i telegrafi / 13 (1878) Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Fig. 3.

Härigenom erfara vi, att batteriet, för att vara verksamt, måste vara »slutet»,
d. v. s. att afbrott uti ledningskedjan ej får finnas. Om man uti batteriet utgår
från hvilken punkt som helst, t. ex. i riktning åt
höger, så måste man, när batteriet är slutet, finna
en oafbruten väg af ledande ämnen (metaller eller
ledande vätskor), på hvilken man slutligen kommer
från den motsatta sidan (venster) tillbaka till samma
punkt.

Vi känna således sättet att bringa batteriet ur verksamhet (det består
nemligen deruti, att man i ledningskedjan åstadkommer ett afbrott, hvilket kallas
att man »öppnar kedjan») samt att åter försätta batteriet i verksamhet (hvilket
åter består deruti, att man ånyo sluter kedjan).

Att batteriet är i verksamhet, kan man äfven finna af andra
omständigheter än magnetnålens afvikande. Om man t. ex. upplindar tråden a till en
spiral, dock så att spiralhvarfven ej beröra hvarandra, och uti denna spiral
insticker ett stycke mjukt jern, utan att dermed beröra spiralen, så blir detta jern
magnetiskt — d. v. s. det får förmåga att draga till sig jern — så länge kedjan
hålles sluten; öppnas åter kedjan, försvinner jernets magnetism.

Om tråden a upplindas till tvenne, bredvid hvarandra stående spiraler,
hvilkas lindningar gå i den ena spiralen medsols, i den andra motsols, och ett
stycke jern, böjdt som en hästsko, med iakttagande af nyssnämnde
försigtighetsmått, i dessa spiraler så instickes, att jernets ändar nå upp genom hvar sin
spiral, så märkes, när kedjan slutes, jernets magnetism tydligare eller starkare.

Ju flera hvarf tagas till hvardera spiralen, desto starkare blir ock
derigenom (inom vissa gränser) batteriets verkan på jernet. Vid upplindningen bör
likväl, såsom nämndt, iakttagas, att hvarfven läggas så, att de ej beröra
hvarandra. Öfverdrages tråden a med ett oledande ämne, t. ex. bomull eller silke,
så kunna likväl hvarfven läggas så nära som helst intill hvarandra, ty de
hindras då genom det isolerande ämnet att komma i ledande beröring med
hvarandra.

Fig. 4 framställer en tillställning af förenämnda
slag, i förbindelse med ett batteri.

Fig. 4.

För att förklara, hvarför lindningshvarfven icke
få vara i ledande beröring med hvarandra, kan man
likna den från batteriet utvecklade elektriciteten vid
en ström, som, utgående från batteriets ena pol, helst
eller till största delen följer den bäst ledande väg,
som förefinnes, till den andra polen. Om
lindningshvarfven äro från hvarandra isolerade, så tvingas
derigenom strömmen att löpa genom alla hvarfven,
utan att kunna taga någon genväg från det ena hvarfvet till det andra; och
ju flera gånger strömmen sålunda löper omkring jernet, desto starkare blir hans
inverkan på detsamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>