- Project Runeberg -  Lärobok i telegrafi /
34

(1878) [MARC] Author: Carl Alfred Nyström - Tema: Telecom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Grunddragen af den elektromagnetiska telegrafien, de särskilda telegrafapparaternas ändamål och förbindelse sinsemellan m. m.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

34

ring med en annan, dels skifvorna i öfre hvarfvet ligga i kors mot skifvorna i
det undre. De i de öfre skifvorna synliga hålen motsvaras af hål äfven i de

undre skifvorna, så afpassade, att
en öfre och en undre skifva blifva
förenade, om en derför enkom
förfärdigad propp nedtryckes i ett
af hålen.

Det är så|edes lätt att förena
hvilken som helst af de öfre
skifvorna med hvilken som helst af de
nedre. Till de öfre skifvorna gå
de fyra linierna från stationerna
A, C, B och X

De nedre skifvorna äro åter,
två och två, sinsemellan förenade medelst en dubbel apparat.

Vill jag nu förena t. ex. linierna från A och C genom den venstra
dubbelapparaten, så sätter jag proppar antingen i hålen 1 och 6 eller i hålen 2 och
5.. Vill jag förena samma linier genom den högra dubbelapparaten, så sätter
jag proppar i hålen 3 och 8 eller 4 och 7.

Skola linierna från A och E förenas genom den venstra dubbelapparaten,
så sättas proppar i hålen 1 och 14 eller 2 och 13 o. s. v.

När man kastat om linierna i linievexeln, bör man se till, att två proppar
ej befinna sig i en och samma vare sig öfre eller undre skifva.

Linievexeln insättes mellan åskledaren och galvanometern. Innanför
åskledaren bör han, af förut nämnd anledning, gerna ställas. Möjligen skulle han
kunna placeras innanför galvanometern; men detta är olägligt för vissa
stations-undersökningar. Om t. ex. galvanometern ej visar ström ut åt en viss linie,
så kan detta härleda sig antingen derifrån att galvanometern blifvit okänslig,
så att han ej tillkännagifver ström, fastän sådan verkligen cirkulerar genom
hans lindningstråd, eller ock derifrån att ett afbrott någorstädes förefinnes på
linien. Man kastar nu ifrågavarande linie till en annan apparat, hvars
galvanometer är i behörigt skick, då denne angifver, om ström erhålles utåt linien eller
ej. Vore galvanometrarna stälda utanför linievexeln, så blefve de likasom fästade
hvar och en vid sin linie, och något ombyte af galvanometer till en tvifvelaktig
linie kunde då ej verkställas genom omkastning i linievexeln.

De stationer, uti hvilka flera än två linier sammanstöta, kallas
»utgreningsstationer». Fig. 26 framställer ledningarne inom en u greningsstation. Endast
en dubbelapparat är likväl utritad; de öfriga inrättai till alla delar lika med
denna.

Är antalet linier udda, använder man likväl van igen det antal
dubbelapparater, som svarar mot närmaste högre jemna ai tal linier; och sättes då
den öfverflödiga linieskifvan i förbindelse med jorden.

År linievexeln ännu större i förhållande till befintliga linier och apparater,
så böra de öfverflödiga »linieskifvorna» genom proppar förenas med de öfver-

Fig. 25.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 18:20:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/cantele/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free