Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49
Till undvikande af bråk vid beteckningen af delar af grader, har man
in–delat graden i 60 lika delar, som kallas minuter, varande hvarje minut delad
i 60 lika delar, som kallas sekunder. För korthetens skull betecknas t. ex. 17
grader 20 minuter 30 sekunder sålunda: 17° 20’ 30". Så små delar som
minuter och sekunder kunna ej urskiljas på så små cirkelomkretsar som de här
i fråga varande. Deremot bli de till sin längd rätt ansenliga på en
cirkelomkrets, som man tänker sig dragen t. ex. omkring jorden.
De strömmar, som på en och samma tangentbussol åstadkomma olika utslag,
äro till sin styrka olika. Den ström, som gifver ett större utslag, af t. ex. 60",
är starkare än den ström, som gifver ett mindre utslag, af t. ex. 30", men icke
i samma proportion som 60" är större än 30°, d. v. s. dubbelt så stark, utan
mer än dubbelt så stark. Strömstyrkan är nemligen
proportionel emot den trigonometriska tangenten för
utslagsvinkeln. Trigonometrisk tangent för 60° är linien AG
(fig. 33); för 30° linien AB. Linien AG ar jemnt 3
gånger så stor som linien AB; alltså är den ström, som
åvägabringar 60° utslag, 3 gånger så stark som den ström,
som åvägabringar 30° utslag.
Den trigonometriska tangenten för en vinkel fås, om
från en punkt A på vinkelns ena ben uppdrages en mot
detta ben vinkelrät linie, och vinkelns andra ben
utdrages, tills det träffar och afskär denna vinkelräta linie. Den emellan de båda
vinkelbenen befintliga delen af den vinkelräta linien är tangent för vinkeln och
på samma gång för den emot vinkeln svarande cirkelbåge, som har vinkelns
spets till medelpunkt och med sin omkrets går igenom den punkt på ena
vinkelbenet, från hvilken den vinkelräta linien blef dragen.
När tangenterna för särskilda vinklar skola med hvarandra jemföras, bör
-man för dessa vinklar göra det ben af en och samma längd, från hvars
ändpunkt den vinkelräta linien uppdrages.
Emedan särskilda vinklars storlek vanligen är uttryckt i grader (och möjligen
underafdelningar af dessa), behöfver man oftast uppdraga en cirkelomkrets för
•deras uppritande. Man tager då för denna omkrets en godtycklig radie,
uppdrager från medelpunkten till en viss punkt A på omkretsen (fig. 33) denna
radie, tager densamma till gemensamt ben för de särskilda vinklarne och
uttager från punkten A, vanligen i riktning uppåt, de särskilda vinklarnes gradtal.
Det andra benet till hvarje vinkel bildas derefter genom att sammanbinda
medelpunkten med den andra ändan af den cirkelbåge, som innehåller det för
hvarje vinkel uppgifna gradtal.
Tangent för en viss cirkelbåge är alltså den räta linie, som från bågens
-ena ändpunkt är dragen vinkelrät emot den till denna punkt gående radien,
samt afskäres af den till bågens andra ändpunkt gående radien, tillräckligt långt
•utdragen.
Tangentens längd beror af radiens längd.
Tangenten för 90° är oändligt stor, emedan han blir parallel med det
tfysiröm. Lärobok i Telegrafi. i
Fig. 33.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
