Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Batteriet och dess skötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
dervid enhetstråden sådan, att dess motstånd vid en viss temperatur är lika
med motståndet i förenämnde qvicksilfverpelare. Uti den i enlighet med fig. 34
inrättade reostaten är första kontaktskifvan
till venster i öfre raden förhunden med den
närmaste skifvan till höger medelst en
ny-silfvertråd, hvars motstånd är —
normalenhetens. Sistnämnde skifva förbindes med den
derpå följande medelst en nysilfvertråd om 2
enheters motstånd o. s. v., allt eftersom de
siffertal utvisa, hvilka äro utsatta der tvenne
kontaktskifvor stöta intill hvarandra. De
sålunda insatta nysilfvertrådarne utgöra alltså
en sammanhängande ledning mellan
ytterkon-takterna a och b*. Deras sammanlagda
motstånd utgör i förevarande fall 5000 Siemens
enheter. En ström, som ledes genom instrumentet, kan alltså inom detsamma
bli utsatt för detta motstånd. Men om tvenne invid hvarandra liggande skifvor
förenas direkte medelst en emellan dem insatt metallpropp, går strömmen
direkte genom denna propp från den ena skifvan till den andra, således utan
att passera den nysilfvertråd, medelst hvilken skifvorna också äro förbundna.
Sålunda kan man efter behag stänga förbi hvilken eller hvilka nysilfvertrådar
som helst, eller, med andra ord, låta hvilka nysilfvertrådar som helst verka
genom sitt motstånd, med uteslutande af de öfriga. Insättas proppar i alla
hålen, bli samtliga motståndsträdarne förbistängda, och instrumentet verkar då
endast genom det knapt afsevärda motståndet i skifvor och proppar. Vid
instrumentets begagnande bör tillses, att proppar och propphål äro väl rengjorda
samt att de proppar, som användas till tvenne skifvors direkta förbindande,
med en viss kraft nedtryckas i hålen.
Den reostat, som är antydd medelst fig 35, är på enahanda sätt inrättad,
med motstånden afdelade så, som de på densamma utsatta siffertalen utvisa.
Medelst hvilkendera reostaten som helst kan man bringa in i en ledning
hvilket motstånd som helst, som utmärkes genom något helt tal, från och med
1 till och med det, som betecknar reostatens hela motstånd. Den i fig. 34
antydda reostaten är betydligt beqvämare att använda än den i fig. 35 antydda,
hvilken sednare åter med ett visst antal kontaktskifvor upptager ett större
totalmotstånd, med ett större antal olika motståndskombinationer.
tish Associations enhet, hvilken ock kallas Ohmad eller Ohm. 100 Siemens enheter äro =
95,6 ohms = 34,4 äldre svenska reostatenheter.
* De särskilda motståndsträdarne upplindas på trärullar, som äro fästade vid den undre
sidan af reostatlådans lock. Lindniugen göres »bifilarisk», d. v. s. på hvarje rulle upplägges
tråden så, att strömmen kommer att genomlöpa ena hälften af tråden i en viss riktning och
den andra hälften i motsatt riktning. Sedan en motståndstråd blifvit bestämd till sin längd,
lägges han dubbel och upplindningen på rullen börjas från bukten (midten) af tråden. Genom
detta upplindningssätt förhindras uppkomsten af extraströmmar i rullarne, hvilka strömmar
ofta vore titi olägenhet vid instrumentets begagnande. —
Fig. 35.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
