Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Om telegrafapparaterna och deras begagnande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Knappen, den man vid telegraferingen fattar med tummen, pekfingret och
långfingret (ungefär så som en skrifvande håller pennan), är af horn, ben eller
annat oledande ämne, likasom i allmänhet de delar af telegrafapparaterna, som
äro afsedda att, vid apparaternas begagnande, beröras med händerna. Enär det
nemligen kan hända, att, under det man med ena handen berör en sådan
apparatdel, man med den andra kommer i beröring med någon annan del af
ledningarne; kunde man bli utsatt för mer eller mindre känbara »stötar», om ej
sjelfva greppet eller handtaget bestode af ett isolerande ämne.
Emedan häfstången är »i gången» smord med pågot fett ämne (hvilket är
oledande), har man ansett anledning förefinnas att befara, att ledningen mellan
häfstången och lagren eller tapparne ej blir pålitlig. Man har derföre försäkrat
sig om en pålitlig ledning genom att medelst spiraler af fin messingstråd
sammanbinda häfstången med sadeln eller under-lagret, till hvilka sednare
ledningen är dragen från de yttre kontaktskrufvarne.
En städtangent, sedd från sidan, är framstäld i fig. 6, sid. 15. Dock
förekomma ej några ytterkontakter å den figuren. I fig. 40 visas här ock en
städtangent, delvis sedd från sidan, delvis uppifrån.
Från sidan visas hafstång, klack och städ;
uppifrån visas plinten (midt på hvilken nyssnämnda
hufvuddelar äro fästade) samt de trenne
ytter-kontakterna a (förenad med klacken), b (förenad
med häfstången) och c (förenad med städet).
I figuren 41 visas en fjedertangent, sedd
delvis från sidan, delvis uppifrån. Från sidan visas"
de tre hufvuddelarne; uppifrån visas plinten, ytterkontakterna d, e, f och g
samt moderatörskifvorna a, b och c. Ytterkontakterna d och e sammanhänga
såväl sinsemellan som med klacken
medelst ett i figuren ej synligt, tvärt
öfver plinten liggande metallstycke,
å hvilket de äro anbragta. Enahanda
är förhållantjet med ytterkontakterna
f och g samt (lagerställningen för)
häfstången. Till såväl klack som
hafstång finnas alltså tvenne
ytterkontakter. Bygeln för städet utgår från moderatörens midtelskifva b samt
sträcker sig uppåt så, att städet träffas af häfstången, när denna, vid knappen,
tryckes nedåt.
Fjedertangenterna skilja sig från städtangenterna hufvudsakligen deri, att
häfstången på de förra är förlängd förmedelst en lamellfjeder, hvilken under
arbetet slår an omvexlande mot städet och klacken. Städtangenternas
häfstänger deremot träffa städ och klack, utan att slaget förmildras af en sådan fjeder.
De förra tangenterna arbeta derföre tystare än de sednare, hvarförutom
fjedertangenterna äfven »göra större prickar», emedan kontakten mellan lamellen och
städet inträffar något tidigare och upphör något sednare, än ombytet af haf-"
Nyström. Lärobok i Telegrafi. 5
Fig. 40.
"^RT
Fig. 41.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
